En motion om att utreda ett svenskspråkigt högstadium och gymnasium i S:t Karins har fått stöd av över 40 procent av stadens fullmäktigeledamöter. Det är Svenska folkpartiet som driver frågan och hoppas att tiden nu är mogen.
Det har gjorts liknande utredningar redan 2017 och 2022 men nu känns det som att det finns ett brett stöd bland de andra partierna anser SFP-politikern Tove Salovaara.
– Jag räknade att 22 stycken ledamöter skrev under motionen om att utreda saken. Det var ledamöter från de Gröna, mittenpartierna samt några från SDP. Det visar på ett stort politiskt intresse utöver SFP, säger Salovaara.
Ett eget högstadium är enligt partikamraten Lisa Molander en långvarig dröm för SFP i S:t Karins. Så har det varit sedan lågstadiet grundades.
SFP ser att behovet av ett svenskspråkigt högstadium och gymnasium på sikt ökar då den svenskspråkiga inflyttningen till både S:t Karins och Åbo är kraftig.
Henrik Solin, SFP, betonar att eleverna från S:t Karins naturligtvis ska gå i S:t Olofsskolan i Åbo. Åtminstone till en början. Men eftersom städerna växer kraftigt så kan det på sikt bli trångt. Därför är det viktigt att S:t Karins redan nu börjar göra upp en plan för den dag läget aktualiseras.
Korta avstånd en trumf
Efterfrågan på ett tredje svenskspråkigt gymnasium i regionen är stort betonar Charlotta Häggblom, SFP.
– S:t Karins har ett ypperligt geografiskt läge mellan Åbo och Pargas. Trycket på gymnasierna är stort och vitsordskraven är höga. S:t Karins kunde erbjuda ett fullgott alternativ och locka elever från Reso, Nådendal samt även Salo, säger Häggblom.
Enligt Häggblom är det viktigt att utreda frågan redan nu eftersom det om fem eller tio år kan uppstå en situation då eleverna från S:t Karins inte längre får plats i S:t Olofsskolan i Åbo.
– Ett eventuellt högstadium skulle enligt våra beräkningar bli för litet för att vara attraktivt för ämneslärare. Men om det dessutom grundades ett gymnasium kunde det ge synergier och tillräckligt med timantal för ämneslärare, säger Häggblom.
Hem och skola ifrågasätter tidpunkten
S:t Karins tampas som många andra städer och kommuner med en kärv ekonomi. En orsak är att staden de senaste åren satsat kraftigt på att bygga och renovera skolorna i staden.
Hem och Skola i S:t Karins välkomnar SFP:s initiativ men ifrågasätter tidpunkten för en ny utredning om ett svenskspråkigt högstadium och gymnasium.
– Jag ifrågasätter nog att en utredning nu igen görs eftersom elevunderlaget inte har förändrats och saken har redan tidigare utretts i flera repriser, säger föreningens ordförande Henrika Björkell-Virta.
Björkell-Virta betonar att föreningen inte är emot en utredning och kommer att följa diskussionen med intresse.
– Ett eget svenskspråkigt gymnasium kunde vara en god idé men oavsett vad som sker så får det inte betyda att utbildningens kvalitet sjunker, säger Björkell-Virta.
För litet elevunderlag visade utredningen för nästan tio år sedan
Staden utredde saken grundligt 2017 och kom då fram till att elevunderlaget för ett svenskspråkigt högstadium är för litet.
Det konstaterades då att mängden elever i högstadiet skulle vara så litet att det inte är pedagogiskt eller ekonomiskt försvarbart att grunda ett svenskspråkigt högstadium.
Ett argument då var att det inte finns någon garanti att alla elever skulle välja S:t Karins eftersom det finns högstadier på annat håll. Dessutom fanns det också en oro att utbudet på valbara ämnen skulle bli för snävt och att det kunde göra det svårt att rekrytera svenskspråkiga lärare till skolan.
– Vi ska med öppet sinne utreda saken. Tidigare hette det att högstadiet är för litet att locka elever och lärare men kanske tiderna har förändrats, säger S:t Karins stadsdirektör Harri Virta.
Enligt Virta har staden gett bildningssidan fram till årets slut att utreda saken och efter det är det dags för beslut.
Behövs det ett svenskspråkigt högstadium och gymnasium i S:t Karins? Berätta i kommentarsfältet!