Enligt förslaget till ny parkeringsstrategi ska det bli enklare att ta sig fram till fots och med cykel i Jakobstad.
En åtgärd är att drastiskt minska parkeringsplatserna längs gatorna i centrum. Av knappt 3 800 parkeringsplatser kunde ungefär 1 300 försvinna, om strategin blir verklighet.
Istället ska parkeringsplatserna koncentreras under jord eller i parkeringshus. På förslag finns en utbyggnad av parkeringsgrottan under torget, och ytterligare en underjordisk parkering i västra delen av Skolparken.
Men redan här möter utbyggnaden av torggrottan motstånd från stadsstyrelsens ordförande Annica Haldin (SFP). Inför kommunalvalet var endast en kandidat, Peter Boström (SFP), för en utbyggnad av grottparkeringen.
– Mitt svar är nej, jag ser inte att vi har råd. Vi måste dra ner på investeringstakten. Men å andra sidan vet jag inte vad andra politiker tycker nu. Min personliga åsikt är att vi, åtminstone i nuläget, inte satsar på skede två, säger Haldin.
Stadsstyrelsens ordförande kände inte till detaljerna
Parkeringsstrategin är utarbetad av konsultbolaget AFRY för stadens räkning och från stadens sida deltog en arbetsgrupp som leddes av utvecklingsdirektör Harri Kotimäki.
Parkeringsstrategin har inte behandlats av stadens förtroendevalda, även om man höll en aftonskola om den i november.
Många punkter i strategin, som flyttandet av parkeringsplatser under jord, var en nyhet för Annica Haldin när Österbottens tidning började ställa frågor kring den tidigare i veckan.
– Strategin har ännu inte presenterats i sin helhet för oss politiker. Det finns mycket bra i strategin, men den innehåller också många överraskningar.
Enligt Haldin måste strategin nu gås igenom, först i tekniska nämnden, sedan i stadsstyrelsen och fullmäktige.
Haldin är stolt över de nya, breda gång- och cykelbanorna längs Pedersesplanaden och Trädgårdsgatan, inte minst med tanke på skolbarnens säkerhet.
Beslut om att bygga lättrafikleder
Strategin är den sista delen av arbetet att uppdatera planen för stadsbygge och därför presenteras den nu. Istället för att planera varje korsning separat gjorde man en helhetsplan för trafiken, säger Harri Kotimäki.
Målet med strategin är att minska biltrafiken och öka trivseln, säkerheten och utrymmet för dem som går och cyklar. Man vill också förtäta centrum och nå stadens klimatmål.
Följden blir att det inte ryms så många parkeringar, säger Kotimäki.
– Vi har ett beslut om att främja gång- och cykeltrafik och det orsakar förändringar eftersom vi inte har så breda gator. Målet är inte att ta bort bilarna utan att få rum för lättrafikleder.
Kotimäki menar att man inte tar bort parkeringsplatser, utan flyttar dem och koncentrerar dem främst till parkeringshus.
Korttidsplatser behövs för shoppare
Harri Kotimäki säger att man måste tillgodose allas behov, de som bor i staden, de som kommer till centrum för att jobba och de som ska handla.
I strategiarbetet har man också gjort flera enkätundersökningar.
– Den som behöver en korttidsplats för att handla kan inte behöva gå långa sträckor, de platserna måste finnas kvar.
Gällande placeringen av parkeringshus säger Kotimäki att det mest avgörande är vad man anser vara acceptabelt gångavstånd.
– Överraskande många som bor eller jobbar i centrum är redo att gå upp till en kilometer från parkeringen till hemmet eller jobbet, medan vi trodde gränsen gick vid ett par hundra meter, säger Kotimäki.
Kotimäki påminner att Maria Malmtomten inte är planerad som parkering, det är en tillfällig lösning. Där kan inte byggas någon grotta då området är nära till grundvattnet. Där skulle i så fall bli ett parkeringshus på östra delen av tomten.
Finns det risk för centrumdöd med färre parkeringsplatser ovan jord och längre gångavstånd?
– Om man vill döda centrum så är det möjligt, men det går också att rädda centrum. Det är så vi borde tänka.
Kotimäki säger det finns en tanke om att staden skulle förfoga över alla parkeringsplatser, eventuellt genom ett bolag. Då kunde staden styra parkeringen, ta ut avgifter, men även skapa avgiftsfria platser för dem som vill uträtta ärenden i centrum.
– Korttidsparkeringar kunde vara helt avgiftsfria, medan långtidsparkering skulle kosta. Det skulle ge ekonomi till de underjordiska parkeringshusen, säger Kotimäki.
Parkeringsgrottan känns lite skrämmande
Frågan är hur bra det skulle gå att få Jakobstadsborna att parkera under jord. Parkeringsgrottan under torget har inte blivit någon större succé.
Den har i dag 218 platser med en beläggningsgrad på under 50 procent. Parkeringsgrottan togs i bruk i slutet av 2016 och sedan dess har den gått på förlust, varje år, och staden får skjuta till skattepengar.
Pedersörebon Lisa Kentala säger att att hon inte tycker om parkeringsgrottan, hon vill hellre parkera i gatuplan närmare butikerna.
– Jag avskyr att köra ner, det känns skrämmande eftersom jag är ovan. Som pensionär med dåliga knän vill jag inte gå så långt.
Kentala säger att hon är för miljövänliga lösningar och promenerar och cyklar gärna själv, men hon är orolig för att centrumaffärena blir lidande om parkeringsplatserna blir färre.
– Jag är rädd för att folk i så fall undviker centrum och istället handlar i de stora stormarknaderna i utkanten av stan, säger Kentala.
Tage Lillrank brukar ibland använda sig av parkeringgrottan.
– Det brukar vara ganska tomt där. Man kan ju åtminstone börja med att fylla grottan, säger Lillrank.
Lillrank säger att få människor är beredda att gå långa sträckor mellan bilen och affärer. Risken är att man undviker centrum om parkeringsplatserna i gatuplan försvinner.
Instängd i parkeringsgrottan efter teknikstrul
Karl-Johan Fagerudd säger att det låter rätt mycket att flytta bort omkring 1 300 parkeringsplatser från gatorna. Fagerudd har provat på att parkera i torggrottan några gånger.
– Jag har varit där några gånger och stängt in mig. Jag gjorde något fel och trodde inte att jag skulle komma ut, säger Fagerudd och skrattar.
Att så många väljer bort parkeringsgrottan kan bero på att tekniken skrämmer och att man är lite rädd för att göra fel tror Fagerudd.
– Men det gäller att köra ner dit en första gång och lära sig tekniken, det är faktiskt inte så svårt.
Men å andra sidan gillar han tanken på ett promenad- och cykelvänligt centrum och lyfter fram Umeå som förebild, där finns det knappt någon biltrafik i centrum.
Själv tar han ofta cykeln från hemmet i Larsmo in till Jakobstad.
– För egen del skulle jag gärna se att man kan ta sig fram promenerande och cyklande i lugn och ro i centrum. Vi har en bra början med gågatan. Jag ser gärna fler möjligheter att promenera lugnt och skönt i stan, säger Fagerudd.
Nu vill Annica Haldin bekanta sig närmare med strategin innan hon tar ställning till planerna.
– Jag ställer mig positiv till att förtäta centrum, men jag förstår också om centrumföretagarna är oroliga. Som politiker tänker jag ändå att vi har en parkeringsgrotta som borde utnyttjas för att staden ska få inkomster. Vi kan inte tvinga någon att parkera där, men vi måste diskutera hur vi ska gå till väga, säger Haldin.