Den som surfar mellan kanalerna på tysk tv en lördag kväll hittar oftast förr eller senare en kanal med schlagermusik.
Ofta handlar det om rätt stora produktioner med studiopublik och många olika band och artister.
En av de just nu mest populära sändningarna, med mellan 1,5 och 2 miljoner tittare, är programmet Schlager-Spass mit Andy Borg.
– För mig är schlagern en form att uttrycka mig. Det är en kanal för mina känslor. Om jag är sorgsen uttrycker jag det på samma sätt som när jag sjunger en sång i moll, förklarar programledaren Andy Borg.
Som schlagersångare slog den i Tyskland bosatta österrikaren igenom år 1982 med låten Adios Amor.
Att intervjua Borg är aningen speciellt. Han har ett sätt och en utstrålning som åtminstone för egen del har betytt att jag har kommit ihåg honom som person, allt sedan jag för över tio år sedan för första gången såg honom leda ett program på tv.
Mellan lycka och bedrövelse
För Andy Borg är det klart vad som präglar schlagern i jämförelse med många andra musikstilar.
– Den stora skillnaden är att en schlager komponeras av någon som antingen är himmelskt lycklig eller djupt bedrövad. Och det är exakt vidden mellan himmelskt lycklig och djupt bedrövad som schlagern i musik och texter gör anspråk på.
En undersökning från 2023 visar att över 30 miljoner tyskar som är äldre än 14 år gärna eller mycket gärna lyssnar på musik som definieras som schlager.
Där många fortfarande främst förknippar schlagern med den slags musik som på 1960- och 70-talen gjorde Udo Jürgens till den stora stjärnan är det som i dag faller under begreppet schlager betydligt bredare och mer mångsidigt.
– Schlagern har alltid varit mycket anpassningsbar och på så sätt har den också alltid lyckats hitta en ny publik. Den senaste utvecklingen ligger mycket nära det vi brett kallar för popmusik, säger kulturvetaren Johannes Müske.
– Och om vi ser på just tyskspråkig popschlager, så är den för tillfället mycket framgångsrik, fortsätter Müske som forskar vid universitetet i Freiburg.
Gränsen mellan schlager och pop suddas ut
Som ett konkret exempel nämner Johannes Müske schlagerartisten Helene Fischer som kanske som enskild artist har gjort mest för att sudda ut gränserna.
Om hon är schlager eller pop hänger mest på den enskilda lyssnarens bedömning.
I vissa schlagerkretsar får hon utstå viss kritik, det är för mycket sexiga kläder och för lite tradition.
Men också den traditionella stilen lever starkt kvar. Müske lyfter fram de två nästan 80-åriga bröderna i duon Die Amigos.
– De ger ut ett album per år, och det tar sig upp på första plats på listan nästan lika säkert som amen i kyrkan. De har sina äldre fans som gillar den folkliga traditionella schlagerstilen och köper deras cd-skivor.
Där också Andy Borg intygar att största delen av hans publik är äldre, som i barndomen har hört sina föräldrar lyssna på schlager, hämtar en blandning av pop, schlager och nostalgi också i dag nya lyssnare.
Man talar om partyschlager, som ofta flödar ut från tält och lokaler där också ölen samtidigt flödar.
– I samband med olika festligheter hör man på schlager över en begränsad tid. Det är musik man kan enas om och där alla kan sjunga med. Samtidigt kan man förstås också beteckna sitt lyssnande som ironiskt för att ta avstånd från schlagern, säger Johannes Müske.
”En kulturell grundpelare”
Faktum är att schlagern ofta har varit en nedvärderad och också smått hånad musikstil, som man till exempel vid landets kulturredaktioner inte har velat befatta sig med i någon högre grad.
När vissångaren Reinhard Mey nominerades till ett schlagerpris, tackade han nej till äran med motiveringen att hans musik inte är schlager.
Han talade om att schlagern lider av en pinsam anspråkslöshet.
– Ett så starkt avståndstagande till schlagern finns nog inte mer. Det hänger säkert ihop med att gränserna mellan det som ses som högkultur och det som ses som kultur för massorna har suddats ut, säger kulturvetaren Johannes Müske.
Han säger att det också inom forskningen nu finns ett större intresse för schlagern. År 2023 var Müske med om att sammanställa boken Schlager erforschen. Kulturwissenschaftliche Perspektiven auf ein populäres Phänomen.
– Jag har så många gånger fått höra att den tyska schlagern är död. Utan att det ska låta arrogant vill jag ändå säga att den är en kulturell grundpelare, säger sångaren och programledaren Andy Borg.
– Så länge det finns folk som vill ha musik på tyska, och på det sätt som vi framför den, kommer schlagern att leva vidare, fortsätter Borg.