Den ettåriga Hux-utbildningen som inleds hösten 2026 i Sibbo ska stärka studerandenas färdigheter för att söka till gymnasie- och yrkesutbildningar efter högstadiet. Utbildningen är ett treårigt pilotprojekt.
Tidigare har ungdomar kunnat utföra liknande utbildningar vid Prakticum i Helsingfors och i Borgå, men initiativet om att ordna en egen utbildning i Sibbo kom från undervisningschef Tommi Eräpalo.
Hux-utbildningen är en hopsättning av den tidigare påbyggnadsundervisningen, alltså tionde klassen, och utbildningen som handleder för yrkesutbildning. Den riktar sig till Sibboungdomar som är läropliktiga och saknar examen på andra stadiet, eller vars avgångsbetyg saknar vitsord.
Cirka 40 elever har redan sökt till linjen
Behovet varierar från år till år, menar Hannu Ollikainen, rektor för Sibbo medborgarinstitut, som deltagit i beredningen.
– Man har kartlagt behovet och det visade sig att det finns ett behov. Vi talar inte om jättestora elevmängder, men de finns och det är ofta frågan om sådana som verkligen är i behov av en plats för det är stor risk att man blir helt utan andra stadiets utbildning, säger Ollikainen.
Nu har cirka 40 svenskspråkiga elever sökt till Hux-utbildningen, uppskattar Ollikainen. Majoriteten är inte förstahandssökningar.
– Vi är nöjda om vi får en grupp på åtta till tio elever, säger Ollikainen.
Elever har redan nu kunnat ansöka om att börja utbildningen i höst, men det är också möjligt att börja mitt i läsåret genom en kontinuerlig ansökan.
Det är också meningen att studerande ska kunna styras dit genom den grundläggande utbildningen och genom uppsökande ungdomsarbete.
”Oroväckande siffror”
Sibbo vill genom Hux-utbildningen stärka ungdomars samhälleliga skyddsnät. Utbildningen ordnas både på svenska och finska och administrativt kommer utbildningen att lyda under gymnasierna.
– Unga med mycket frånvaro har ökat kraftigt på svenska sidan, ett år var det oroväckande stora siffror. Huxen är inte direkt en lösning på frånvaron, men det måste ordnas utbildning för de som har stora luckor från högstadiet, säger Ollikainen.
Tidigare uppgick elever med mycket frånvaro till cirka tio procent, berättar Ollikainen.
– I en optimal värld skulle inte Huxen behövas.
Studenterna som deltar i utbildningen kommer att få en personlig utvecklingsplan, men de jobbar bland annat på studiefärdigheter, språkkunskaper och arbetslivsfärdigheter.
Finansieringen kommer täckas av statsandelar som betalas till kommunen specifikt för Hux-elever och med resurser som redan finns för utbildning.
– Om det går på plus minus noll, det får man se. Det beror på gruppstorleken och hur stort behovet är.
Om det går på minus så är det inte frågan om stora summor, menar Ollikainen.