I höst kan man för första gången börja studera tyska som huvudämne vid Helsingfors universitet utan att ha tidigare kunskaper i språket.
Det finns helt enkelt för få som har kunskaper i tyska och som vill fördjupa sig i språket och kulturen.
Därför öppnas chansen också för dem som inte tidigare har haft möjlighet att lära sig tyska.
Helsingfors universitet är inte ensamt om att lätta på språkkraven.
Nybörjarplatser utan språkkrav för studier i tyska, franska och ryska finns också vid Jyväskylä universitet, Uleåborgs universitet, Åbo universitet och Åbo Akademi.
Ökat intresse för tyska vid HU
Hösten 2026 får 38 studerande inleda sina studier i tyska vid Helsingfors universitet, 10 av dem utan tidigare kunskaper i språket.
Nybörjarplatserna utan krav på tidigare språkkunskaper lockade flera sökande än nybörjarplatserna för dem som redan kan tyska.
För de studerande som inte har tidigare språkkunskaper ordnas intensiv undervisning i tyska under det första studieåret, så att de sedan kan tyska tillräckligt bra för att klara universitetskurserna.
Hur många som i höst verkligen vill studera tyska som huvudämne klarnar senare.
Sökande kan välja flera alternativ i den gemensamma ansökan, och kan välja andra studier om de får chansen.
Engelska kör över andra språk
Många skolor och kommuner har minskat antalet kurser i andra främmande språk än engelska.
Eftersom färre skolelever än förr får lära sig främmande språk tycker professor Leena Kolehmainen vid Helsingfors universitet att det är viktigt att erbjuda nya vägar in till språkstudier.
Hon menar att det borde vara möjligt att studera språk på universitetsnivå oberoende av vilken del av Finland man kommer från.
Jämfört med tidigare decennier har antalet personer som gör studentprovet i andra främmande språk än engelska minskat dramatiskt.
Poängsättningen av gymnasieämnen vid antagning till högskolestudier har justerats för att minska betoningen på lång matematik och öka intresset för att studera och skriva språk i studentexamen.
Bristen på språkkunskap är akut och leder redan till utmaningar.
– Vi märkte redan för några år sedan att det är svårt att hitta finländska experter för olika jobb inom EU för att våra experter inte har tillräckligt bra språkkunskaper. Det är inte i Finlands intresse att vara utan egna representanter, säger Kolehmainen.
Språk gör det möjligt att förstå andra
Också Meri Larjavaara, professor i franska vid Åbo Akademi, är orolig över att unga finländare har snävare språkkunskaper än under tidigare decennier.
Om man inte talar ett språk är det svårt att förstå kulturen i fråga och de länder där språket talas.
Information på engelska speglar andra länders perspektiv och intressen. Därför är det bra att också kunna göra egna tolkningar.
– För ett land som Finland är det viktigt att ha folk som förstår vad som händer på annat håll och som känner till kulturen och samhället, säger Larjavaara.
Hon väljer att se positivt på framtiden och tycker sig märka att uppskattningen för språkkunskaper har ökat.
– Vi har förstås också en president som talar flera språk och gärna gör det. Man ser att det finns folk som uppskattar att man behärskar språk och använder språk på mångsidiga sätt.
Bara en handfull börjar studera franska vid ÅA
Åbo Akademi har redan lång erfarenhet av att en del studerande inte har tillräckliga kunskaper i det språk de har valt som huvudämne.
I år fanns det 31 sökande till 7 nybörjarplatser i franska som huvudämne.
– Det är inte mycket, men det beror förstås just på att det inte är så många som har läst franska i skolan, säger Meri Larjavaara.
De som inte har studentbetyg i franska gör ett nivåprov, och de som behöver får gå extra språkkurser under det första året.
Enligt Meri Larjavaara har det fungerat ganska bra.
– Det är inte många som börjar studera här helt utan tidigare språkfärdigheter, men det är möjligt att göra det.
Vad tycker du om att färre kan andra främmande språk än engelska? Har du haft nytta av att kunna tyska eller franska?