Skolelever i Helsingfors har allt mer komplexa problem och särskilt i de lägre årskurserna finns fler utagerande barn, säger den konsultativa specialläraren Marica Enlund i Helsingfors.
Sedan 2021 stöder hon lärare och skolpersonal från förskolan till och med nionde klass för att de ska kunna hjälpa barn och unga med stora utmaningar i skolan.
– Många elever mår bra och de är också en trygghetsfaktor för de andra barnen, säger Enlund.
Men för 100–200 elever per år i Helsingfors, och delvis också i andra delar av HUS-sammanslutningen, skulle det kunna gå bättre.
När problem uppstår i skolan och består trots att man försökt lösa dem, kan skolan begära konsultation av Enlund.
Sedan hon började har antalet barn som behöver hjälp inte direkt blivit fler, men problemen har blivit mer komplexa.
De har flera olika orsaker och symptom, säger Enlund.
Samtidigt finns det också en ökad medvetenhet om att barn har olika utmaningar.
Pandemin påverkar
Barn som har svårigheter i skolan kan till exempel ha en bakgrundsfaktor som adhd, dyslexi, autism, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter och ångest, berättar Marica Enlund. Det är ofta en kombination av olika saker.
Svårigheterna kan leda till skolfrånvaro som sedan ger fler problem, till exempel sociala problem och ett avstånd till kompisarna.
Men det finns också helt andra orsaker, som efterdyningar av coronapandemin.
– Barn som under de åren var på de lägre klasserna, årskurs 1–2 till exempel, är årskullar som var med om pedagogiska lösningar som inte var ultimata för den åldern, säger Enlund.
Vissa av de barnen, som i dag är i till exempel årskurs 7 och 8, kan ha utvecklat svårigheter som visar sig först nu.
Trygghet A och O
Barns välbefinnande, upplevd trygghet och inlärning hör ihop, säger Marica Enlund.
– Mycket handlar om att skapa trygghet, i grupperna, på raster och i klassrumssituationer.
Ett nytt fenomen är att mindre barn, från förskolan till årskurs tre, nu verkar reagera mer.
– Det som oroat mig och mina kolleger är en ökning av utagerande barn i lågklasser. Där har det att barn mår dåligt kommit fram med ett beteende som utmanar både personal och andra barn, säger Enlund.
Hon har inget svar på vad det beror på, men tror att trygghet är nyckeln.
– Det vi har är barn och unga som reagerar på någonting. Det har alltid funnits de som gjort det, men nu finns det fler ingredienser än tidigare som skapar otrygghet.
Hon nämner krigshot, ekonomiska utmaningar på grund av föräldrarnas arbetslöshet och sociala medier som lyfter fram otrygga situationer.
Inga snabba lösningar
Varje skolenhet i Helsingfors ska ha en pedagogisk grupp som ska hitta lösningar då undervisningssituationen haltar för en enskild elev. Lyckas gruppen inte lösa det kan Marica Enlund kontaktas.
I processen ingår också vårdnadshavare, specialistvård, familjearbetare, terapeuter med flera.
– Det är alltid ett samarbete, det finns ingen snabblösning. Det handlar om att hitta ut ur en labyrint och skräddarsy en lösning för varje elev, säger Enlund.
Oftast besöker Enlund skolan för att konkret se olika situationer på raster, lektioner och luncher.
– Det kan handla om att en elev blir väldigt belastad. Eleven blir trött, har svårt att fokusera och koncentrera sig. Vissa barn går då in i sin egen värld, andra vill lämna rummet, andra börjar störa, säger Enlund.
– Då kan man minska belastningen i samband med undervisningen.
Ibland handlar det inte om undervisningen utan om att rasterna är utmanande för barnet.
– Då behöver man fundera på hur man kan bygga upp dem så att de är tryggare, till exempel hur man undviker att det blir konflikter.
Extra stöd
Om situationen i den egna skolan ändå inte blir tillräckligt bra, finns möjligheten att byta till undervisning i smågrupp med krävande särskilt stöd.
Sådan undervisning erbjuds bland annat vid Zacharias Topeliusskolan, Toppan, som just nu på grund av renovering är utlokaliserad till Sandudd i Tölö.
– Vi stöder eleverna så mycket det går på områden där de behöver det extra stödet, säger Michael Fagerström, som jobbar för fjärde året som skolgångshandledare i årskurserna 1–5 i Toppan.
Arbetet med barnen innebär mycket glädje.
– Att få se dem utvecklas, vara med i deras utveckling och ha roligt tillsammans, det ger nog massor, säger Fagerström.
Helheten ses över
Den konsultativa speciallärartjänsten hör till området konsultativ sjukhusundervisning. Till det hör också helt konkret undervisning på sjukhus. I Helsingfors finns det en person som sköter den delen på svenska.
Då handlar det om barn med långvariga svårigheter, fysiska och/eller psykiska sjukdomar som kräver sjukhusvård. Sjukhusundervisningen sker på vårdanstalten en liten stund varje dag.
På finska finns det ytterligare en form av service, en specialskola i anknytning till sjukvården, Sophie Mannerheimin koulu som ligger på Stengårds sjukhus område. Någon sådan motsvarighet finns inte på svenska i Helsingfors.
Utveckling på svenska
Helsingfors stad funderar just nu på utvecklingen av sjukhusundervisningen på svenska som en helhet, det vill säga med konsultativ speciallärare och sjukhusundervisning, säger Niclas Rönnholm, chef för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen.
Han berättar att man befinner sig i ett övergångsstadium där sjukhusundervisningen sköts av Topeliusskolan och den konsultativa specialläraren av Åshöjdens grundskola. Men staden överväger en ny administrativ helhet i framtiden.
– De konsultativa tjänsterna är mycket efterfrågade och uppskattade i våra enheter. Många barn och unga har dragit stor nytta av att det stödet finns, säger Rönnholm.