EEMSDELTA, GRONINGEN Sprickor, konstruktionsproblem och ett hem som inte längre är tryggt att bo i.
I byn Zeerijp i den nordliga nederländska provinsen Groningen går företagaren Bart van de Kleut igenom skadorna på sin gård, där omfattande renoveringsarbeten pågår efter jordbävningar kopplade till gasutvinningen.
Reparationerna väntas kosta omkring 700 000 euro, och familjen har tvingats flytta ut ur sitt hem temporärt.
Enbart i Zeerijp har ett fyrtiotal hus lidit omfattande skador. Tusentals hushåll i den nordliga provinsen Groningen delar samma öde.
– Det finns människor som är genuint oroliga för att ett hus kan rasa. Det är väldigt stressigt och skrämmande särskilt om man har små barn som knappt kan förstå vad som händer, förklarar van de Kleut.
De regelbundet återkommande jordskalven förklaras av gasutvinningen som pågått i årtionden och som har påverkat trycket i berggrunden.
Gasutvinningen har varit en hörnsten för den nederländska energiförsörjningen allt sedan gasfälten upptäcktes år 1959. Intäkterna från gasutvinningen uppgår till flera hundra miljarder euro.
Priset betalas av invånarna i Groningen som fått leva med regelbundet återkommande jordskalv. För bara några månader sedan uppmättes det tredje kraftigaste jordskalvet någonsin i regionen.
”Inte säkert att borra”
Borgmästaren i den hårdast drabbade kommunen Eemsdelta, Ben Visser, ser konsekvenserna av krisen på daglig basis. Byråkratin har vuxit och invånarna får kämpa för sina rättigheter.
– Människor tvingas kämpa för att få rätt ersättning. Det är mycket byråkrati och strider med både jurister och domstolar, säger Visser.
Han beskriver situationen som särskilt tung för äldre invånare som har svårt att orientera sig i en digital värld full av formulär och byråkrati. Att köpa ett nytt hus är redan svårt, och ännu mer komplicerat är att genomföra en fullständig förstärkningsprocess.
Groningen har varit livsviktig för Nederländernas ekonomi och energiförsörjning. Att gasfälten stängs skapar stora problem för Nederländerna, medger Visser. Ändå står han fast vid säkerheten.
– Det är inte säkert att borra. Det är helt klart. Men om du bor någon annanstans i landet märker du inte av problemen på samma sätt, fortsätter han.
Visser förstår energibehovet i kristider, men menar att det finns alternativ till gasfälten som havsbaserad utvinning och flytande naturgas från USA, som kan ersätta gasproduktionen i Groningen.
”Katastrofalt beslut”
Professorn i energiteknik David Smeulders ser situationen helt annorlunda. Enligt honom är beslutet att nedmontera samtliga gasfält i Groningen ett misstag, då Nederländerna samtidigt blir allt mer beroende av importerade gas från bland annat USA.
Enligt Smeulders kan nedmonteringen jämföras med att kasta bort nyckeln till ett kassaskåp med guld. Han hänvisar till de återstående gasreserverna i Groningen som kunde täcka det inhemska behovet i årtionden.
– Det finns fortfarande omkring 550 miljarder kubikmeter gas i Groningen. Det räcker för hushållsbruk i 55 år, säger Smeulders.
Av de 330 gasbrunnarna i Nederländerna har en stor del redan nedmonterats permanent, förklarar Smeulders. Processen går snabbt, och till slutet av 2028 ska samtliga brunnar vara nedmonterade.
Smeulders föreslår en kompromiss där delar av infrastrukturen sparas som strategisk reserv med tanke på framtida kriser.
Oppositionspartiet JA21 har kommit med ett liknande initiativ i det nederländska parlamentet medan regeringen tillbakavisar alla initiativ om att stoppa nedmonteringen.
Enligt Smeulders bygger beslutet på känslor snarare än förnuft. Han menar att regeringen känner kollektiv skuld för det som hänt i Groningen och vill straffa sig själv genom att stänga fälten permanent.
Svåra psykiska konsekvenser
Forskaren Jochen Mierau vid Groningens universitet har studerat de långsiktiga effekterna av gasproduktionen för invånarna. Hans forskning visar att jordskalven påverkat tiotusentals människor i form av ökad depression och ångest.
– När många invånare kämpar med nedstämdhet eller oro påverkar det allt: familjer, arbete och föreningsliv, förklarar Mierau.
Resultaten i Mieraus studie är tydliga: ju fler jordbävningar en person har upplevt över tid, desto fler symptom på depression och ångest har de.
Det handlar inte om kliniska diagnoser, utan om symptom som nedstämdhet, förlorat intresse, koncentrationssvårigheter, oro och spänning.
Mierau betonar att effekterna sträcker sig bortom individen. När en stor del av ett samhälle mår psykiskt dåligt påverkas hela den sociala strukturen.
Han menar att hälsoeffekterna borde vägas in tydligare i energipolitiken. Studien visar att långvariga, mindre jordbävningar utan allvarliga fysiska skador kan ha långsiktiga psykiska effekter som kan jämföras med akuta naturkatastrofer.
Fruktar för säkerheten
Bart van de Kleut i den svårt drabbade byn Zeerijp förstår energibehoven, men understryker säkerheten.
– Om husen kunde tåla det skulle jag inte ha något emot att utvinningen fortsätter. Men det finns för många hus som ännu inte har förstärkts och som helt enkelt inte klarar det, säger han.
Han fruktar att jordbävningarna kommer att fortsätta i årtionden, även efter att produktionen lagts ned. Han tror inte att spänningarna i jordlagren kommer att försvinna i första taget.
Den utdragna processen med att ansöka om ersättningar och osäkerheten kring framtiden innebär att många människor helt enkelt inte orkar längre, fortsätter van de Kleut som själv kämpat med byråkratin i nio år.
Om gasproduktionen fortsatte skulle man behöva hitta lösningar för dem vars hem inte är säkra, menar van de Kleut.
Husen där människor bor måste vara säkra, och förbli säkra om jordskalven fortsätter.
Ett bredare dilemma
Konflikten i Groningen speglar ett bredare europeiskt dilemma. På grund av kriget i Ukraina och kriser i Mellanöstern har energipriserna stigit, vilket gör Europa mer utsatt än förr.
Professor David Smeulders hänvisar till att Nederländerna nu importerar cirka 80 procent av den gas som används. En stor del kommer från Norge, men även från USA.
– Om du är beroende av en annan stat har du en dålig förhandlingsposition. Trump kan säga: om ni inte ökar försvarsutgifterna till den nivå jag vill kommer kanske färre LNG-fartyg att anlöpa Rotterdams hamn, exemplifierar han.
Smeulders påminner om att energisäkerhet inte bygger på vänskap utan på kontroll och förutsägbarhet.
Han betonar att Europa endast bytt ett beroende mot ett annat då man ersatt rysk rörgas med flytande naturgas.
– Därför är det avgörande att ha en egen energiresurs i bakfickan som ett verktyg man kan använda i förhandlingar om det behövs.
Samtidigt betalar lokalsamhällena priset för årtionden av energiproduktion. Borgmästare Ben Visser hoppas att regeringen håller fast vid löftet om en permanent nedmonteringen av gasfälten.
– Jag tror på regeringens integritet. Jag tror på rättsstaten. I min värld är ett avtal något som håller, sammanfattar Visser.