Åbos spårvägsprojekt har behandlats i stadens beslutsfattande i åtminstone 23 år, men på sitt nästa möte den 18 maj ska stadsfullmäktige besluta om staden ska investera i en spårväg. Det väntas bli ett långt möte. Fullmäktige tjuvstartade redan på måndagen, då man på sitt aprilmöte diskuterade Åbo stads revisionsnämnds utvärdering av hur planeringsprocessen för spårvägsprojektet gått. Redan nu blev det 18 anföranden och repliker.
Nämnden har tittat på om kostnadskalkylen är gjord med realistiska och aktuella antaganden, hur det har beaktats att projektet kan kosta mer än man planerat och hur de ekonomiska konsekvenserna för hela stadskoncernen har utretts.
– Vi har främst koncentrerat oss på de ekonomiska frågorna kring spårvägsplaneringen, säger nämndens ordförande Sauli Seittenranta (Saml).
Revisionsnämnden säger att det finns intressekonflikter eftersom konsultföretaget Ramboll både ingår i spårvägsalliansen som serviceproducent och dessutom har utarbetat trafikprognoser och projektbedömningar för projektet.
Konsekvensbedömningarna använder olika antaganden och diskonteringsräntor, vilket påverkar slutresultaten. Olika analyser använder olika definitioner för hur stort område som påverkas, allt mellan 400 och 800 meter från hållplatserna, och olika diskonteringsräntor på 3,5–7 procent används i olika analyser.
Staden har begränsad kostnadsrisk genom alliansmodellen, men man ansvarar ensam för arkeologiska utgrävningar för 26,6 miljoner euro och för behandling av förorenad mark på 2,6 miljoner euro. Om kostnaderna ökar från det planerade måste staden ensam stå för de överskjutande kostnaderna.
Revisionsnämnden konstaterar också att stadens långsiktiga ekonomiska utveckling inte har utretts tillräckligt inför investeringsbeslutet.
Vad leder rapporten till?
Sauli Seittenranta poängterar att revisionsnämnden inte gjort någon bedömning eller några slutsatser av resultaten. Istället försöker man neutralt visa vad som gjorts bra och vilka saker som kan vara risker i planeringen.
– Vi konstaterar att utredningarna är goda, aktuella och omfattande. Samtidigt hör det till vårt uppdrag att fundera om det finns saker att kritisera, säger Seittenranta.
Hur påverkar den här rapporten fullmäktiges beslut om en månad?
– Det är var och ens eget beslut. Fullmäktigeledamöterna kan ha väldigt olika argument för att rösta för eller emot spårvägen. Det kan hända att vi i rapporten inte ens berört just de argumenten, säger Seittenranta.
– Rapporten är intressant, och jag tycker absolut det var bra att den kom nu innan vi fattar beslutet än efter, säger Janina Achrén (SFP).
Achrén tror att rapporten kan ha betydelse för de fullmäktigeledamöter som ännu inte har beslutat sig för om de ska rösta för eller emot spårvägen.
– Men påverkar det mitt beslut? Nej. Jag har redan allt på det klara, och rapporten fick åtminstone inte mig att se mer positivt på en spårvägslösning, säger Achrén.
Det kan bli ett långt och tufft fullmäktigemöte om en månad. Det som alla ledamöter ändå är eniga om är att de vill sätta punkt och se ett slut på den 23 år långa spårvägsdiskussionen.