Det finns många sätt att kämpa för miljö och natur. En del kedjar fast sig vid skogsmaskiner och andra sitter på gator. Allt för att få uppmärksamhet för en fråga som upplevs som viktig.
Även en liten grupp engagerade människor kan åstadkomma förändring. Men om man vill gå den byråkratiska vägen krävs fler än så, närmare bestämt 50 000 personer.
Anton Riihelä är oroad över naturens mångfald och har tillsammans med fem andra personer startat ett medborgarinitiativ som kräver att Finland får en naturskyddslag.
Sin generations representant
Anton Riihelä valdes till föreningen Ungdomssektorns naturdelegat i fjol och är det ännu i år. I rollen förväntas han använda sin generations röst i miljöfrågor vid beslutsfattande och inspirera andra unga att påverka.
Riihelä har träffat finländska politiker, idéburna organisationer och deltagit i det internationella mötet om biodiversitet som hölls i Panama i höstas.
Han ser medborgarinitiativet Luontolaki nyt! (på svenska ungefär Naturskyddslag nu) som ett sätt att att tvinga fram en politisk diskussion om att skydda Finlands natur. Var nionde finländsk art är hotad och varannan naturtyp håller på att försvinna.
Riihelä och de andra initiativtagarna kräver att riksdagen vidtar åtgärder för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra tillståndet för den finländska naturen genom att stifta en bindande och styrande naturskyddslag.
– En naturskyddslag skulle, på samma sätt som klimatlagen, innehålla ett juridiskt mål om naturpositivitet till år 2035, vilket betyder att naturen mår bättre år för år, säger Riihelä.
Fond skulle ersätta markägare
I praktiken borde skyldigheterna utformas så att myndigheternas beslut eller privata aktörers projekt i princip inte kan stå i strid med lagens mål.
De negativa effekterna av lagen, särskilt på markägarens rätt att fritt använda sin mark, egendomsskyddet, skulle enligt Riihelä kunna minskas genom en offentligt administrerad fond.
Den skulle kunna ersätta de kostnader som överstiger en skälig självriskandel för ägaren av området eller naturresursen.
– Det här är förslag som även experterna i den av regeringen tillsatta Naturpanelen och olika miljöorganisationer har fört fram, säger Riihelä.
Ser inte ordet aktivist som skällsord
– Naturligtvis har vi blicken också på nästa regeringsperiod och målet är att då få till en naturskyddslag i Finland, säger Riihelä.
Han är orolig för att om inte nästa regering agerar börjar det vara försent att nå de positiva åtgärder som behövs.
På frågan om Riihelä ser sig själv som en naturaktivist svarar han att han inte i första hand uppfattar sig som en sådan, utan mera som en sakkunnig.
Men han tillägger att han inte ser ordet aktivist som ett skällsord och tycker att en politiker också kan vara en aktivist om hen försöker ändra på missförhållanden.
Han önskar att människor på sitt eget sätt tar ställning i naturskyddsfrågan, sprider information och kräver diskussion av politiker, media och intressegrupper.
– Om man inte för fram den här frågan, så syns den inte heller i beslutsfattandet. Natursvinn kan inte bekämpas om det inte ses som det betydande problem det är.
Tycker du att Finland borde stifta en naturskyddslag? Varför eller varför inte? Motivera i kommentarsfältet.