De senaste åren har det blivit tydligt att intresset för religion och den kristna kyrkan växer hos unga män.
Både den evangelisk-lutherska kyrkan och den ortodoxa kyrkan rapporterar att fler unga män blir medlemmar.
Det här reflekteras i samhällsdebatten och i nyhetsrubriker. Men Karoliina Dahl, forskardoktor i religion vid Åbo Akademi, ifrågasätter hur mycket uppmärksamhet fenomenet faktiskt får.
– Man kan fråga sig själv: varför är det här en nyhet? Det har skrivits en del om det här, och om vi tänker på att Finland ofta beskrivs som ett av världens mest sekulära länder blir frågan förstås aktuell.
Trots rubrikerna och debatterna om de unga männen som söker sig till kyrkan, betonar Karoliina Dahl att icke-religiositet är normen bland unga.
Hon lyfter också upp att unga kvinnor sticker ut som en grupp där religiositeten minskar.
– Av någon anledning har medier varit mer intresserade av unga mäns ökande religiositet än av unga kvinnors minskande religiositet.
Samtidigt som vi läser nyheter om att unga män söker sig till kyrkan, ser vi en våg av konservatism bland dem. Unga kvinnor blir å andra sidan både mindre religiösa och mer liberala i sina värderingar.
Det är lätt att dra paralleller mellan religiositet och värderingar, och Karoliina Dahl säger att det finns kopplingar mellan liberala värderingar och icke-religiositet.
Hon betonar ändå att man måste vara försiktig med att göra antaganden.
– I genomsnitt har unga under 30 år mer liberala värderingar om vi jämför med tidigare generationer i Finland, och det betyder att det ökade intresset för kristendom inte har någon stark koppling med speciellt konservativa värderingar.
Varför har de religiösa unga männen blivit en så stor nyhet när det är frågan om en liten grupp? Hur är det med de unga kvinnornas religiositet? Finns det någon risk med att kvinnor och män är på väg i olika riktningar?
De här frågorna besvarar Karoliina Dahl, som har forskat i ungas religiositet, i Nyhetspodden.
Lyssna här:
