När en stolt finansminister Riikka Purra i samband med ramförhandlingarna lovade medel för torvproduktion och beredskap var det flera som höjde på ögonbrynen.
Finansieringen på 8 miljoner euro till torvproduktion och 10 miljoner till Försörjningsberedskapscentralen ses som en så liten summa att den inte förändrar den allmänna nedgången i och produktionen av förbränningstorv.
Finlands torvproduktion ska, enligt lagen, halveras till år 2030. Men i praktiken halverades den redan 2024 och branschen är stadigt nedåtgående.
Räddar inte branschen
Vad kan man åstadkomma med 8 miljoner euro? Frågan går till Hannu Salo, branschchef på Bioenergi r.f.
– Förmodligen inte mycket. Produktionen har visserligen sjunkit så lågt att redan att med den här summan kanske man kan ge en positiv signal om att en viss kommersiell användning kan fortsätta.
I fjol var torvanvändningen 4,5 terawattimmar och den minskar hela tiden. Med det här stödet kunde man stödja användarna under vintrarna 2027–28, så att de med nuvarande förhållanden inom utsläppshandeln har en möjlighet att använda så mycket att leveranskedjan förblir i verksamhet.
Kriget i Ukraina ger oro
Salo tänker att det är kriget i Ukraina som ligger bakom beslutet att återgå till torv i energiberedskapen. Det är en förlängning på beslutet för fyra år sen då staten beslöt om energitorv i beredskapslager.
– Kanske man inte nu vill att den kommersiella produktionen minskar så snabbt, utan ser hellre att den planar ut. En reaktion på ett politiskt tryck, för det handlar om en verkligen liten summa, konstaterar Salo.
Var det här ett överraskande drag?
– För mig, jo.
Förra årets torvproduktion var ungefär sex miljoner kubikmeter, varav knappt hälften var energitorv, alltså bränntorv, och den andra halvan var odlings- och strötorv. Omkring 20 000 hektar är för närvarande i aktiv torvproduktion.
Tryggar lagren i två år
På Försörjningsberedskapscentralen konstaterar enhetsledare Aki Laiho att den utlovade summan på 10 miljoner euro ger beslutet om torv i beredskapslager en förlängning på två år.
– En ganska betydande mängd kan fortsätta lagras för fjärrvärme och elproduktion. Det är en relativt dyr verksamhet och nu kan det här arrangemanget i praktiken fortsätta i några år, säger Laiho.
Han tillägger att det fortfarande finns fjärrvärmeanläggningar som använder torv och därför också ett behov av torv med tanke på försörjningsberedskap och uppvärmning i städer.
– Torv är ur försörjningsberedskapssynpunkt ganska lagringsvänligt. Under normala förhållanden använder man ofta andra biobränslen, som till exempel flis. Men flisens lagringsegenskaper är inte alls lika bra som torvens lagringsegenskaper, konstaterar Laiho.
Ger fel signaler
På föreningen Natur och Miljö reagerade verksamhetsledare Jonas Heikkilä med förvåning och en suck när han hörde om att budgeten innehåller pengar för torvproduktion och beredskap.
Han tycker det ger fel signaler till torvföretagen. Man låter några företagare tro att det finns en framtid i den här branschen, vilket Heikkilä inte tror att det finns.
Han efterlyser andra energilösningar som är mer hållbara och som kanske är mer hållbara även lokalt. Torv kan inte förvaras någon längre tid. Vi borde i stället bygga upp mer resilienta nätverk som kan fungera självständigt, anser han.
– Jag tänker att det här var lite onödigt och populistiskt. Det hade varit bättre om man hade skurit i skattelättnader som är skadliga för miljön. Det finns en hel del sådana. Men i stället valde regeringen att skära i folks välmående. Det tycker jag är olyckligt, säger Heikkilä.