Över 70 nya kärnkraftverk byggs just nu runt om i världen. Fyra decennier efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 återvänder kärnkraften på ett globalt plan, en trend som har fått ett kraftigt lyft av kriget i Mellanöstern.
Över 400 kärnkraftsreaktorer är i drift i 31 länder. Kärnkraften producerar cirka tio procent av världens elektricitet, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av alla koldioxidsnåla energikällor.
Kärnreaktorerna har genomgått stadiga förbättringar, med fler säkerhetsfunktioner och lägre bygg- och driftskostnader.
Kriget förändrade allt
Tjernobyls reaktor nummer 4 exploderade den 26 april 1986, när Ukraina fortfarande var en del av Sovjetunionen. Olyckan förorenade närliggande områden och spred strålning över hela Europa.
Den olyckan samt kärnkraftskatastrofen i Fukushima år 2011 minskade intresset för kärnkraft. Men enligt Fatih Birol, direktör för Internationella energirådet, har det redan i flera år varit klart att kärnkraften kommer att uppleva en renässans.
– Efter kriget i Mellanöstern är jag hundraprocentigt säker på att kärnkraften kommer tillbaka. Kärnkraftens återkomst kommer att vara stark både i Amerika, Europa och i Asien, förutspår Birol till nyhetsbyrån AP.
USA och Kina tävlar om ledarskapet
USA har flest kärnkraftverk i drift, hela 94 stycken, och 41 stängda. De producerar en tredjedel av den globala kärnkraften. President Donald Trump har gett order om att fyrdubbla kärnkraftsproduktionen på 25 år – något som experter dock anser är osannolikt.
Kina har 61 aktiva kärnkraftverk och närmare 40 under uppbyggnad. Landet har som mål att överträffa USA och bli världsledande i kärnkraft.
Mest kärnkraftsberoende är Frankrike, med 57 kärnreaktorer i 19 kraftverk som producerar 70 procent av landets energibehov. Fjorton äldre kraftverk är stängda. President Emmanuel Macron har presenterat planer på ytterligare sex nya kokvattenreaktorer.
Ryssland har 34 kärnkraftverk i bruk, fyra som håller på att byggas och 14 som stängts. Landet har tagit ledningen i att exportera sitt kunnande inom byggandet av kärnkraftverk och bygger 20 nya kraftverk runtom i världen.
Ett av dem är Belarus första kärnkraftverk. Det här trots att landet drabbades stort av radioaktivt nedfall i samband med Tjernobylolyckan.
Japan har återstartat 15 reaktorer efter att ha utvärderat lärdomarna från jordbävningen och tsunamin som skadade Fukushima-anläggningen, och ytterligare tio väntar på godkännande för att återgå i produktion.
EU ändrade kurs – men alla följer inte med
Det största antalet kärnkraftverk som har tagits ur bruk finns i Storbritannien, där antalet ligger på 36. Landet har för närvarande nio anläggningar som producerar el och två nya under uppbyggnad.
Sverige har sex aktiva kärnkraftverk, men inget nytt har planerats och sju stycken har tagits ur bruk. Finland har fem kärnkraftverk, två i Lovisa och tre i Olkiluoto.
EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen har medgett att det var ett ”strategiskt misstag” av EU att skära ned på kärnkraften och hon har lagt fram nya initiativ för att uppmuntra byggandet av kärnkraftverk.
Europa försökte frigöra sig från ryskt energiberoende i samband med kriget i Ukraina, men beroendet av kolväten (olja och gas) underströks av kriget i Mellanöstern.
EU-kommissionen har ändrat sin syn på kärnenergi och betraktar den som en del av ren energi, tillsammans med vind- och solkraft, för att uppnå klimatmålen.
Små kärnkraftverk är den nya trenden
År 1990 stod kärnenergi för ungefär en tredjedel av Europas elektricitet. Nu ligger andelen på cirka 15 procent, och von der Leyen har erkänt att beroendet av importerade fossila bränslen försätter EU i underläge.
I EU riktas nu blickarna mot små modulära (färdigbyggda) kärnreaktorer som ses som billigare, snabbare att bygga och mer flexibla än traditionella reaktorer. Bland de länder som visat mest intresse är Finland, Sverige och Frankrike. Tyskland och Österrike hör däremot till de medlemsländer som förbjudit dem.
Tyskland står fast vid beslutet att fasa ut kärnkraft och landets tre sista kärnreaktorer stängdes 2023. Spanien å sin sida planerar att fasa ut sin kärnkraftskapacitet bestående av sju kraftverk under åren 2027 till 2035.
Ukraina kör kärnkraft mitt i kriget
Ukraina är fortfarande starkt beroende av kärnkraftverk för att producera ungefär hälften av sin elektricitet. De här kärnkraftverken har spelat en avgörande roll efter att Ryssland skickade in trupper i Ukraina 2022.
Moskvas styrkor har erövrat Ukrainas kärnkraftverk i Zaporizjzja, och Kiev anklagade Ryssland för en drönarattack mot det skyddshölje som täcker den skadade Tjernobylreaktorn.
Kärnkraftens framtid balanserar mellan hoppet om koldioxidsnål energi och riskerna i en orolig värld. De kommande åren visar om den nya kärnkraftssatsningen kan leva upp till förväntningarna – både när det gäller säkerhet och klimatnytta.