Allt färre röstar i kommunalval, och de som röstar är ofta äldre.
Det ger de äldre väljarna mer makt, visar en ny rapport från Kommunförbundet, Kommunbranschens utvecklingsstiftelse (Kaks), Åbo Akademi och Tammerfors universitet.
Också kommunalvalskandidaterna blir äldre och färre.
”Det lokala beslutsfattandet vilar starkt på de medelålders och äldre åldersgruppers aktivitet”, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom på Kommunförbundet i ett pressmeddelande.
Kommunalvalet har blivit ett nationellt mellanval
I kommunalvalet i fjol landade valdeltagandet på bara 54,3 procent.
55-plussare hör till de aktivaste väljarna, medan valdeltagandet är lågt i de yngsta åldersgrupperna.
Kommunalvalet har i allt högre grad blivit ett slags nationellt ”mellanval” där politiken på riksnivå påverkar utfallet, enligt rapporten.
Samtidigt kan sammanslagningen av kommunal- och välfärdsområdesvalet ha orsakat förvirring bland väljarna.
”Att ordna två val samtidigt ökar inte valdeltagandet i kommunalvalet. Tvärtom kan en del väljare till och med ha upplevt det som svårare att rösta i två val samtidigt”, säger forskningschef Sami Borg på Kaks i ett pressmeddelande.
Valdeltagandet varierar kraftigt också på regional nivå enligt väljarnas sociala bakgrund, särskilt i stora städer. Det gör att vissa bostadsområden är underrepresenterade i kommunfullmäktige.
I fjol kandiderade färre än 30 000 personer i kommunalvalet, vilket är mindre än hälften jämfört med hur det var på 1980-talet.
Omkring 30 procent av kandidaterna var över 60 år, medan andelen kandidater under 30 sjönk till åtta procent.
”Utvecklingen speglar inte bara minskningen av antalet kommuner, utan också partiernas svårigheter att rekrytera nya aktörer till lokalpolitiken”, säger forskardoktor Jussi Westinen på Tammerfors universitet.