Rysslands systematiska bombningar av civil energiinfrastruktur i Ukraina skapade långa avbrott i el- och värmeförsörjningen i städer som Kiev i vintras.
Samtidigt var vintern ovanligt hård.
Även om Ukrainas energinätverk vacklade under attackerna överlevde invånarna i Kiev och andra storstäder de långa avbrotten.
Orsaken är att en stor del av ukrainarna efter över fyra år av krig var väl förberedda.
Många ukrainare har under de senaste åren installerat batterisystem i sina hem för att klara av elavbrott.
De som har möjlighet har också köpt generatorer och solpaneler. I höghus har grannar samlat in pengar för att tillsammans försöka lösa de problem som bombningarna orsakar.
Den höga självförsörjningsgraden gör det också möjligt för städerna att rikta sin hjälp till dem som inte har resurser att bygga egna system.
Taras Dovhytj bor tillsammans med sin familj i ett höghus i Kiev. Invånarna i huset har köpt en stor dieselgenerator för att driva byggnadstekniken under elavbrott.
– Det här är ett typiskt höghus. Familjerna här behöver värme, vatten, ljus, internet och fungerande hissar. Så vi samlade in pengar och köpte en ukrainsk generator och integrerade den i husets elsystem. Den startar automatiskt när huset blir utan el.
Generatorn producerar tillräckligt med energi för byggnadens teknik, som hissar, pumpar och belysningen i trapporna.
– Utöver det följer vi vår energianvändning. Vi följer hur mycket vi producerar och hur mycket vi använder. För att vara mer effektiva delar vi också energikällor med kontor och företag i huset, säger Taras Dovhytj.
– I ett hus med 200 familjer finns det alltid aktiva människor som inte bara väntar på något ska göras. Vi ville inte importera många små generatorer till Ukraina, utan i stället bygga upp ett system tillsammans.
Dovhytj och de andra aktiva i huset planerar redan inför nästa vinter. Målet är att göra byggnadens värmesystem mer motståndskraftigt.
Hittills har huset haft tillgång till fjärrvärme, och tack vare generatorn har man kunnat driva pumparna för att få det varma vattnet att cirkulera i elementen också under elavbrott.
– Vi utreder system för att kunna ha varmt vatten för värme till 2027. Vi får vår värme från ett kraftverk, och ryssarna bombar våra värmekraftverk. Den här vintern var vi nöjda, eftersom vi har en koppling till ett fungerande kraftverk, men vi vet inte vad som kommer att hända. Därför förbereder vi oss.
Taras Dovhytj säger att invånarna också utreder om huset kan kopplas till flera källor, så det går att byta källa när det krävs.
– Eller kanske skaffa värmepumpar, antingen luft till luft eller luft till vatten.
Hemma i lägenheten har Dovhytj ett batterisystem som tar över automatiskt under elavbrott.
– Lamporna fungerar, allt som barnen behöver fungerar. De kan gå i skolan på distans och vi kan jobba, säger han.
Mångsidighet ger resiliens
Nyzeeländaren Michael Devo bor i ett småhusområde i Kiev. Huset är relativt modernt och värms med jordvärme. Men under elavbrotten stannar jordvärmepumparna ut.
Eftersom det skulle krävas en stor generator för att driva pumparna har Devo valt att förlita sig på husets öppna spis.
– Det här är ett rätt välisolerat hus, men det har stora fönster, så spisen behövs för att hålla temperaturen på en tillräcklig nivå. Det räcker inte för att värma upp huset om det är minus 15 grader ute, men det går att hålla innetemperaturen på 13 till 14 grader, säger Devo.
För att kunna arbeta hemifrån använder Devo power banks, alltså reservbatterier, för att ladda sin dator och driva små ledlampor.
Elavbrott betyder också att elspisar och -ugnar slutar fungera.
Därför är gasspisar och fältkök en viktig del av utrustningen i ukrainska hem.
Under sovjettiden var trähusområdet i utkanten av Kiev främst stugområde för stadens invånare. Men i dag är många fast bosatta i husen.
Angelika Reznik och hennes man har bott i området en längre tid. I familjen ingår också den tibetanska mastiffen Ivan.
Reznik säger att området alltid haft problem med elektricitet och värme. Därför har de installerat en gasboiler i huset.
– Den ger oss värme, men den kräver el för att kunna cirkulera det varma vattnet till elementen. Under de värsta bombningarna var vi utan el i en vecka.
Hon berättar också att när varmvattenberedaren gick sönder var familjen utan värme ett helt dygn.
– Det var minus 20 grader ute och värmen försvann framför våra ögon. Det enda som räddade oss var vår gjutjärnskamin. Vi har också en vedeldad varmvattenberedare för svåra situationer, men vi hade inte använt den på länge och det visade sig att den inte fungerade. Men allt är nu reparerat och tack till Gud så överlevde vi.
Reznik förklarar att det bästa sättet att klara av avbrotten är att ha ett så mångsidigt el- och värmesystem som möjligt. För elförsörjningen har huset batterier och familjen har köpt fler sedan krigets början, både för det egna huset och för föräldrarna som bor i huset bredvid.
En spänningsstabilisator ser till att batterierna kan laddas också då spänningen i elnätet är låg.
– Vi kan få 180 volt i stället för 220 volt, då stängs inverteraren av och slutar ladda batterierna.
Under långa avbrott laddar Angelika Reznik och hennes man batterierna med en dieselgenerator. De har också installerat solpaneler.
– Panelerna ger oss inte lika mycket som den kommersiella försörjningen men de gör det möjligt att ladda batterierna och använda en stor del av vår elektriska utrustning också under elavbrott.
Det viktigaste är att ha flera reservlösningar, så att det alltid finns något att falla tillbaka på, säger Reznik.