Allt fler signaler från Ryssland tyder på att en maktkamp har blossat upp bakom Kremls murar.
För första gången sedan anfallskriget i Ukraina började för fyra år sedan står den ryska makteliten i öppen konflikt med varandra.
Bakom schismen ligger den ryska säkerhetstjänsten FSB:s ständiga krav på drakoniska begränsningar av internet. Åtgärder som väckt ilska på många håll.
Konflikten har försatt president Vladimir Putin i en svår situation. Och hittills hanterar han den dåligt.
Den brittiska Rysslandsexperten Mark Galeotti betonar att Kreml inte fungerar som ett enhetligt block. Eliten är ofta splittrad och gräl pågår ständigt inom dess led.
– Det intressanta är att Putin har gett ett försiktigt stöd för programmet att begränsa internet, men samtidigt inte kraftfullt ställt sig bakom det. Detta är klassiskt Putin. Han vill alltid avvakta och se hur saker utvecklas innan han bestämmer vem han slutligen ska stötta.
Maktkampen kunde inte ha kommit mer olämpligt för presidenten. På lördag firar Ryssland segerdagen. En nationell helgdag som är livsviktig för regimen.
Putin räds risker
Putins envisa politik att hålla sig i bakgrunden när makteliten grälar inför öppen ridå har lett till spekulationer om att presidentens ställning börjar försvagas.
Att han dessutom allt oftare isolerar sig i bunkrar förstärker bilden av en ledare som blir allt mindre relevant.
– Trots all barbröstad machostil och den personkult som byggts upp kring honom, skyr Putin i själva verket risker samtidigt som han är benägen att fatta svåra beslut långsamt, säger Mark Galeotti.
Säkerhetstjänsten FSB har denna vår börjat kräva att myndigheterna tar ett allt hårdare grepp om landets mobila internet. I praktiken vill man blockera så mycket som möjligt. Till och med Rysslands största meddelandeapp Telegram är i farozonen.
Officiellt vill FSB försöka stoppa de ukrainska drönarattackerna, men säkerhetstjänsten vill också kunna utöva censur och hindra allmänheten att komma åt webbsidor och tjänster som regimen inte accepterar.
Missnöje hos eliten
FSB:s enväldiga klappjakt på internet motarbetas av både den ekonomiska och politiska falangen bakom Kremls murar.
Ekonomerna kritiserar begränsningarna, eftersom företagen förlorar pengar i ett tillstånd där landets ekonomi redan krisar.
Regimens politiska tjänstemän är missnöjda, eftersom de förlorar möjligheten att påverka den allmänna opinionen inför höstens dumaval.
Mark Galeotti anser att Putin inte vill gå emot FSB:s försök att kontrollera internet.
– Det ironiska är att ju större missnöjet växer sig i landet, desto mer upplever Putin att han måste förlita sig på FSB som den främsta organisationen som kan garantera säkerhet på hemmaplan. Därför blir de också allt starkare.
Samtidigt kan Putin heller inte strunta i regimens övriga falanger:
Parad utan militärfordon
Samtidigt som FSB har blivit allt starkare under dessa fyra krigsår framstår Putin som allt svagare.
De stora festligheterna inför segerdagen på lördag förstärker intrycket.
För första gången sedan 2007 kommer nämligen inga militärfordon att visas upp på den årliga militärparaden i Moskva. Beslutet är ett annat stort bakslag för Putin.
I Ryssland är segerdagen en viktig nationell helgdag då landet firar Sovjetunionens seger över Nazityskland under andra världskriget.
För presidenten är 9 maj årets viktigaste dag där han brukar befästa sin egen position som landsfader.
Under det senaste decenniet har Putin dessutom utnyttjat dagen för att bevisa militär styrka och aggressiv patriotism.
Bloggare blir aktivister
Beslutet att inga militära fordon deltar i paraden förklaras med hotet från drönare. Ukraina har på sistone lyckats slå till mot den ryska oljesektorn, och oron är nu stor över att också andra mål kan träffas.
Ett annat syfte med drönarattackerna är att få fler ryssar att ifrågasätta kriget deras land utkämpar och presidenten som startade det.
Och både krigströttheten och missnöjet växer i samhället. En sämre ekonomi skapar dessutom kritik mot Kreml som avfyras från allt fler håll.
Till och med lojala bloggare och influencers har tröttnat på läget.
Den ryska modebloggaren Viktorija Bonja med säte i Monaco blev en otippad symbol för det nya missnöjet. I mitten av april publicerade hon ett inlägg riktat till Putin, där hon ville ”informera honom om de problem som plågar medborgarna”.
Videon fick snabbt över 20 miljoner visningar och ledde till en intensiv debatt på sociala medier:
Frustrationen börjar oroa
Mark Galeotti konstaterar att drönarattackerna åtminstone lett till att allt fler ryssar känner att kriget kommit närmare deras vardag.
– En majoritet av ryssarna vill helt klart att fredsförhandlingar ska inledas, men på ryska villkor.
Samtidigt är dagens Ryssland en brutal polisstat utan någon meningsfull opposition.
– Därför tror jag att vi fortfarande är ganska långt ifrån att ryssarna faktiskt tar risker med att direkt utmana Kreml.
En viktig faktor är höstens dumaval. Ett val där myndigheterna som vanligt fuskar, men som ändå blir en fokuspunkt för politisk aktivitet.
– Det finns en växande protestpotential inom Ryssland, och det är något som Kremls politiska teknologer börjar oroa sig för.
Även i statliga opinionsundersökningar syns ett försvagat stöd för presidenten. Nya uppgifter från det ryska institutet VTSIOM visar att en av fyra ryssar inte litar på Putin som president
Siffran på 24 procent är den högsta som registrerats sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.
Fosterlandet kräver offer
Putin befinner sig på många sätt i en självförvållad fälla när det gäller segerdagen 9 maj. Hans så kallade militära specialoperation har nu pågått längre än Sovjetunionens stora fosterländska krig mot Nazityskland. Och i motsats till tidigare sovjetledaren Josef Stalin har Putin ingen seger i sikte.
Putin ska som vanligt hålla tal under militärparaden i Moskva och Mark Galeotti förväntar sig den gamla vanliga retoriken.
– Putin kommer än en gång att tala om de massiva offer som gjordes under det stora patriotiska kriget. Han kommer att uppmuntra dagens ryssar att acceptera att även de måste vara beredda på offer för fosterlandet.
Putin tror på bättre tider
Mark Galeotti menar att det ryska folket inte har köpt Putins idé om att anfallskriget mot Ukraina är en existentiell kamp för Ryssland.
– På lördag kommer vi att se och höra en Putin som själv går igenom alla de bekanta känslolägen om anfallskriget, medan man ute i det ryska samhället njuter av en ledig dag där man inte övertygas av den retorik som hörs från podiet i Moskva.
Men tror du inte att Putin behöver förnya sig själv på något sätt när det nu finns så mycket missnöje både ute i samhället och bland eliten?
– Fällan för Putin är att nationalisterna uppmanar honom att eskalera. Till exempel att mobilisera reservister, eller i de mest extrema fallen hota använda taktiska kärnvapen. De politiska riskerna med något sådant skulle vara enorma för presidenten då majoriteten av ryssarna främst vill att kriget ska ta slut.
– Men för tillfället verkar Putin inte villig att förhandla på allvar. Han tror fortfarande att en bättre uppgörelse faller honom i famnen om en månad eller ett år. I praktiken finns det alltså inte mycket Putin kan göra. Det var han som startade detta katastrofala och idiotiska krig. Och det enda han i dag kan erbjuda är retorik.