Projektet som sträcker sig till maj 2030 kallas H4PERION och ska förhoppningsvis lyckas visa hur ett stort fartyg i praktiken kan drivas med en motor som kan använda vätgas som bränsle.
I ett pressmeddelande konstaterar Vasa universitet att den långväga sjöfarten är en av de svåraste sektorerna när det kommer till att bli kvitt koldioxidutsläppen. Fartygen som kör i veckor i sträck behöver massvis med energi, och det kan dagens batterier och bränsleceller inte svara på.
– Hittills har man inte använt sig av vätgasmotorer på stora fartyg. Och det finns också öppna frågor gällande hanteringen, säkerheten och regleringen, säger forsknings- och utvecklingschef Henri Karimäki på Vasa universitet.
Dyrt och stora utsläpp i Norge
Här pratar han alltså om stora fartyg. Men visst finns det fartyg som redan nu drivs med flytande vätgas: färjan MF Hydra i Norge sägs vara den första i världen. Men där har allt inte gått som på Strömsö.
Projektet blev oerhört dyrt, och gasen transporterades långa vägar.
Angående MF Hydra, säger Henri Karimäki att det inte är enkelt att vara pionjär.
– Det viktiga är att man kan ta tillvara det man lär sig i sådana här föregångarprojekt.
Tekniken testas på Kvarkenfärjan
Projektet ska ta fram teknologi som ska testas på Aurora Botnia som trafikerar mellan Vasa och Umeå.
– Aurora Botnia kommer att bli uppgraderad med de bästa bitarna, de som garanterat medför lägre bränsleförbrukning och lägre utsläpp av västhusgaser, säger Anders Öster på Wärtsilä Marine.
Samtidigt ska man ha en identisk men fullskalig motor i laboratoriemiljö.
Motorn kan drivas på en blandning av vätgas och biometan. Wärtsilä meddelar ändå att målsättningen är att kunna använda sig av enbart vätgas ute på öppet hav.
Hur svårt är det att få till stånd en motor som drivs med vätgas och som kan användas på stora fartyg?
– Utmaningar är att tillgången till förmånlig grön vätgas ännu är väldigt sparsam, och att förvarningen av bränslet kräver större insatser. Flytande vätgas bör hållas vid -253 grader, eller i komprimerad form i avsevärt större bränsletankar jämfört med fossila bränslen som diesel eller naturgas.
Öster säger att det finns väsentliga skillnader mellan det här projektet och MF Hydra.
– På MF Hydra valde man att utgå från fossil naturgas, med höga koldioxidutsläpp som resultat. I detta projekt kommer vi endast att använda grön vätgas, med inblanding av biogas, som redan används på Aurora Botnia. Även om kostnaden för vätgasen ännu är hög, så kan vi täcka de ökade kostnaderna genom minskade emissioner, säger Öster.
Wärtsilä är alltså minst sagt en viktig partner i projektet.
– Det är frågan om att omvandla lovande bränslekoncept till lösningar som går att använda säkert ute till havs. Vi når nettonollutsläpp inom sjöfarten enbart med gemensamma krafter, säger Öster.
Totalt ingår sexton partners från sju olika europeiska länder i projektet. Till exempel Meyer Werft i Tyskland, American Bureau of Shipping och Åbo Akademi.