Dialog och frågan: Vem bor här egentligen? Det är vad forskaren Ann-Louise Sirén lyfter fram som avgörande för invånare på äldreboenden. Sirén är forskare inom socialt arbete och har doktorerat i livskvalitet på seniorhus.
Den senaste veckans rapportering kring servicehuset Barkbacken i Åbo har väckt diskussion om förhållandena på äldreboendet då verksamheten haft flera brister. Bland annat har det handlat om dålig hygien för boende och oregelbundna mattider.
Servicehusets ledning medger brister men betonar att de jobbar hårt för att återskapa det förtroende boende och anhöriga haft på serviceboendet.
Sirén anser att det är ledsamt att äldre upplever att de inte får den omsorg som borde vara självklar och kunna garanteras.
Ann-Louise Sirén kommenterar inte det specifika fallet vid Barkbacken, men utgår i sina svar från sin forskning om äldres livskvalitet. Här kan du läsa studien.
En anhörig kontaktade Yle Åboland och berättade om hur hens släkting på några veckor gick från god hälsa till att vara som en zombie efter att ha flyttat till Barkbackens servicehus.
I din forskning skriver du om vikten av personmiljöanpassning, alltså att boendemiljön anpassas efter den äldres personliga behov och förmåga, det vill säga att personen känner att man kan ändra sin miljö för att känna kontroll över sin den och därmed tillgodose sina behov. Vad sker med en äldre person när det brister i anpassning på det vis som en anhörig beskriver?
Om boendemiljön inte matchar den äldres behov och förmåga är det svårt att anpassa sig, vilket kan sänka livskvaliteten, förklarar Sirén. Hennes forskning visar att äldre vuxna relaterar sin livskvalitet till att kunna fortsätta leva som man brukar göra.
– För många vuxna innebär just det här att få vara ute i miljöer och vara aktiva och kanske gå till affärer. Alltså ha en sådan miljö där de kan vara ute i och att ha aktiviteter som känns meningsfulla.
Mobbning borde förebyggas även på seniorhus
Något som framkom i Siréns intervjustudie om livskvalitet var att det också förekom upplevelser om mobbning mellan de som bor i seniorhus.
– Det fanns inte i mitt huvud att det skulle dyka upp i intervjuerna, men på varje boende så var det ändå några som pratade om att de upplevde att det förekom mobbningsbeteende.
Hon lyfter fram att man borde arbeta lika mycket för att förhindra mobbning på seniorhus som i skolor och på arbetsplatser.
Sirén betonar också vikten av rehabiliteringstjänster på äldreboenden. Ifall en person exempelvis skadar sig är det viktigt att kunna återfå sin funktionsförmåga, framför allt genom rehabilitering.
I sin avhandling skriver Sirén också att det är viktigt att olika samhällsaktörer arbetar mot samma mål.
Känns som om ingen lyssnar
I sin avhandling har Sirén intervjuat knappt 40 boende vid seniorhus om deras livskvalitet. Över hälften av dem upplevde att de inte blir hörda. I en delstudie upplevde majoriteten som svarat på studien att de inte kände sig hörda, berättar Sirén.
Även om personalen kanske själva anser sig föra en välfungerande dialog, är det många boende som inte upplever sig hörda, visar Siréns forskning. Hon betonar att det är viktigt att de som driver boende och planerar boende för äldre förstår vilka det är som bor där och vad de behöver.
– Då kan man fråga sig vad det är vi kan göra annorlunda. Det behöver nödvändigtvis inte kosta, men det finns kanske saker som måste ändras.
Det handlar om att utvärdera situationen så att tjänsterna anpassas till just de som bor på en plats i nuläget.
Vad har då gått fel i fallet Barkbacken?
– Det verkar generellt som att den här välfärdsreformen har försämrat det att äldre får den vård och omsorg de behöver. Kanske man måste omvärdera och fundera vidare på hur välfärdsreformen ska utvecklas vidare, så det inte blir att man exempelvis hela tiden måste förlita sig på privata aktörer, och anhöriga förväntas ta hand om äldre.