Katedralskolan i Åbo firar i år 750 år, vilket gör skolan till den äldsta i Finland och den anses även vara 55:e äldsta i Europa. Skolan, som antas ha grundlagts år 1276, har förändrats mycket under århundradena, men vissa saker består.
Marianne Pärnänen, rektor för Katedralskolan, beskriver det som en stor ära att leda skolan under ett så historiskt jubileumsår.
Enligt Pärnänen är det fascinerande att det finns en nästan oavbruten enhetlig linje i skolans historia, från att vara en medeltida domkyrkoskola till dagens gymnasium.
– Det är väldigt mäktigt att det i Finland finns en skola med så långa traditioner, säger Pärnänen.
Linje från medeltidens katedralskola till dagens gymnasium
Under skolans 750 år har mycket hunnit förändras i utbildningen. I början fanns skolan precis i anslutning till kyrkan, och eleverna bestod av pojkar, som kallades djäknar, som skulle göra tjänst i kyrkan.
Men det finns också en del likheter, menar Marianne Pärnänen.
– Man har en gång i tiden varit tvungen att höja utbildningsnivån, då man inte varit nöjd med nivån. Det har också funnits ett missnöje kring att eleverna inte kan läsa så bra, och inte förstår vad de läser. Det är precis samma saker som vi diskuterar idag, konstaterar Pärnänen.
Roten till både Åbo Akademi och Helsingfors universitet
Katedralskolan, som även har kallats ”Finlands skola”, har haft en stor inverkan på hela Finlands utbildning. Förutom att vara den första skolan i Finland blev den under 1600-talet också Finlands första gymnasium.
– Gymnasiet kom sedan att bli Åbo Akademi, samma akademi som senare flyttade till Helsingfors. Så både Åbo Akademi och Helsingfors universitet har sina rötter i gamla Katedralskolan, säger Marianne Pärnänen.
Jubileet kommer att uppmärksammas på flera olika sätt under året, med musikal, historiska tillbakablickar, en stor fest och flera andra evenemang.
”En ära att få vara en del av historien”
Gymnasieeleverna Soraya Kraufvelin och Adrian Liljeström känner en stolthet över att få gå i Katedralskolan.
– Det är en ära att få vara en del av en så lång historia, konstaterar Liljeström.
– Jag känner mig stolt över att gå i Katedralskolan, också för folk utomlands. Det är den bästa och äldsta skolan, den skolan som alla känner, säger Kraufvelin.
Kontroversiell djäknegång och kända rektorer
Med en så lång historia som Katedralskolan har finns det flera anekdoter att berätta.
– Jag tycker det är intressant att de har utbildat munkar och präster här, säger Adrian Liljeström.
Soraya Kraufvelin tycker att det intressantaste är att det under en lång tid varit en skola för bara pojkar. Katedralskolan var enbart en pojkskola fram tills 1971.
– Det är också häftigt att veta att det har funnits människor som levt, bott och gått runt här på de gatorna där vi går i skolan, konstaterar Kraufvelin.
”Värna om det historiska men också leva i nuet”
– Det finns många historier om djäknarna och djäknegången, alltså då pojkar gick runt i socknarna och bland annat uppträdde med sång för att ha råd att gå i skola, men som ofta inte bara var sång och ofta var sådant som domkapitlet inte tyckte om, säger Marianne Pärnänen. En av dem som starkt motsatte sig sockengången var rektor Mikael Agricola, som förbjöd djäknegången.
– En annan intressant anekdot är att Mikael Agricola inte direkt avgick som rektor, utan mer eller mindre fick sparken, säger Pärnänen.
Trots att man i år blickar tillbaka en hel del, är det fortfarande viktigt att blicka framåt, säger Pärnänen.
– Skolan har funnits i 750 år, och förhoppningsvis också i 750 år framåt. Det är viktigt att värna om traditionerna, men samtidigt se till att vi är i nuet och siktar på framtiden, konstaterar Pärnänen.