Brandvarnaren kan lura dig i vinterkylan – så gör du för att vara säker

Kylan kan få brandvarnaren att tjuta utan orsak. Brandinspektör Knut Lehtinen tipsar om hur du gör hemmet brandsäkert i vinter.

En person på en stege granskar en brandvarnare i ett hem.
Det är inte bara rök och värme som kan utlösa en brandvarnare. Också kylan och torr luft kan ställa till med problem. Bild: Heikki Saukkomaa / Lehtikuva

När temperaturen ute sjunker och kölden pågår under en längre tid ökar också risken för bränder. Samtidigt kan kylan också påverka hur brandvarnaren fungerar.

Kölden gör att många börjar elda allt mer hemma för att värma upp huset. Men ett vanligt problem som kan leda till bränder är att folk eldar så mycket i sina eldstäder att värmen inte hinner bort från konstruktionerna. De värms upp hela tiden och till sist kan det börja brinna, antingen inne i konstruktionerna eller så kan elden ta sig genom golvet eller taket.

– Det är ett ganska typiskt fall, att det börjar brinna på det sättet, säger brandinspektör Knut Lehtinen vid Egentliga Finlands räddningsverk.

En annan orsak är att man eldar annat än ved, till exempel skräp eller plast, som inte hör hemma i en eldstad. Det är också viktigt att man sotar skorstenen regelbundet. När man eldar mycket blir det varmare i skorstenen och då ökar risken för soteld.

Hur märker man att man har eldat för mycket?

– Om själva eldstaden, ofta den magasinerande ugnen eller kakelugnen, blir så varm att man inte kan hålla handen på den, att det bränner handen, då har man eldat för mycket. En tumregel är att så länge man kan hålla handen på eldstaden, är det okej.

En brandman framför en brandbil.
Brandinspektör Knut Lehtinen säger att bränderna enligt statistiken alltid ökar under längre kalla perioder. Bild: Lina Frisk / Yle

Kom ihåg att se till brandvarnaren

När det är mycket kallt ute kan rören börja frysa, men det är riskfyllt att försöka tina dem själv. Bränder uppstår ofta när någon försöker tina frusna rör, till exempel med en gasbrännare, vilket man enligt Knut Lehtinen absolut inte ska göra, eller med en värmepistol som också blir väldigt varm. Det här kan leda till att det lätt börjar brinna.

Få vet kanske om att brandvarnaren också kan påverkas av kylan. Knut Lehtinen berättar att räddningsverket får flera uppdrag efter att brandvarnare har börjat tjuta på grund av kylan.

– Vad det beror på vet man inte helt säkert, men antagligen är luften mycket torrare än normalt. Samma fenomen kan ske när det är väldigt varmt.

Rekommendationen är att byta batteri en gång om året och att testa brandvarnaren minst en gång i månaden. Man ska också kolla sista bruksdatum. En brandvarnare brukar hålla i tio år.