År 1917 hade Danmark redan länge sökt efter någon som skulle vara villig att köpa Danska Västindien eller danska Jungfruöarna, en grupp öar öster om Puerto Rico, norr om Venezuela.
Territoriernas ekonomi hade ursprungligen byggt på slavarbete på sockerplantager, och då slaveriet avskaffades i området 70 år tidigare blev öarna en allt större ekonomisk börda för Danmark.
Danmark försökte sälja dem till både USA, Tyskland och en rad andra länder.
USA och Danmark kom till slut överens om en summa på 25 miljoner dollar, i dag värt ungefär 600 miljoner dollar.
Med det som utgångspunkt skulle man kunna komma fram till en hypotetisk köpesumma också för Grönland. Skillnaden är så klart att Danmark då var villig att sälja och att ingen brydde sig om att fråga invånarna vad de tyckte.
Ett av många köp
Köpet från Danmark är långt ifrån det enda i USA:s historia.
Landet har flera gånger förhandlat sig till nya territorier, ibland genom politiska avtal och militär påtryckning, ibland med reda pengar, ibland genom en blandning av alla tre.
Louisianaköpet, som både var det första köpet och ett av de största, gjordes 1803 och fördubblade på papper USA:s storlek.
Området köptes av Napoleons Frankrike och omfattade inte bara delar av det som i dag är delstaten Louisiana, utan så gott som hela den mellersta delen av dagens USA, från Mexikanska golfen till Kanada.
”A good deal”
Området betydde ett slut på de franska kolonierna i Nordamerika, men gav Napoleon 15 miljoner dollar för att finansiera sitt krig mot Storbritannien.
Med tanke på att priset i dag skulle motsvara 380 miljoner dollar, och att området utgör 26 procent av USA:s fastland, kan köpet säkert kallas ”a good deal”, för att citera president Donald Trump.
Spanien, Mexiko och Ryssland
Louisianaköpet följdes av en rad andra uppköp från Mexiko och Ryssland.
År 1819 köpte USA Florida av Spanien för 5 miljoner dollar.
Efter det amerikansk-mexikanska krigets slut 1848 köpte USA ett stort område som i dag omfattar delstaterna Kalifornien, Utah, Colorado, Arizona och New Mexico, i det så kallade Mexican Secession-avtalet.
Ett par år senare, år 1854, köpte USA också de södra delarna av New Mexico och Arizona och den nuvarande gränsen mellan länderna fick sin form.
Det största köpet, och sannolikt också bland de mest lyckade, kom år 1867 då Alaska köptes av Ryska kejsardömet. Ryssland hade stora ekonomiska problem och befarade att området ändå skulle gå förlorat i en framtida konflikt.
Alaskas 1,5 miljoner kvadratkilometer såldes därefter till USA för 7,2 miljoner dollar, alltså för ungefär fyra dollar per kvadratkilometer.
Lite senare hittades först guld och andra mineraler i området – och senare även olja och gas.
Tillsammans med fisket innebär det att delstaten Alaska i dag har bland de högsta inkomsterna per invånare, trots att dess ekonomi som helhet hör till de mindre bland landets delstater.
Köpte, men avstod
Kring skiftet mellan 1800- och 1900-talen gjordes två köp av områden som USA senare avstod från.
1898 köpte USA Filippinerna av Spanien, som en del av slutet på det spansk-amerikanska kriget. Samtidigt utropade filippinska väpnade grupper en självständig republik.
USA gav formellt upp kontrollen över Filippinerna 1946 efter andra världskriget.
1903 köpte man den så kallade Panamakanalzonen, en smal landremsa i Panama, där Panamakanalen sedan byggdes.
Zonen, och kontrollen över den världsekonomiskt livsviktiga kanalen, överlämnades slutligen till Panama år 1979.
Hyrde i oändlighet
USA hyr dessutom Guantanamo Bay på Kuba för sin flottbas, också känd för att hysa ett fängelse för misstänkta terrorister. Hyreskontraktet är i kraft i oändlighet enligt ett avtal från 1903.
Hyressumman var ursprungligen 2 000 dollar i guld per år, men har sedan justerades år 1934 till ungefär 4000 dollar för att mostvara dollarvärdet i guld. Den infaltionssjusterade hyran ligger idag på ungefär 96 000 dollar.
Sedan den Kubanska revolutionen 1959 har landets regim ändå inte tagit emot USA:s pengar av ideologiska skäl.
Hyreschecken har bara lösts in en gång av landets nuvarande regim. Även det skedde 1959, då socialisterna nyss hade kommit till makten efter ett långt inbördeskrig.
Landets dåvarande ledare Fidel Castro sa år 2007 att det var frågan om ett misstag, och skyllde då på glädjeyran efter den framgångsrika socialistiska revolutionen.
Artikeln har rättats 12.1.2026. Den ursprungliga versionen gav intrycket att hyran för Guantanamo Bay är 4000 dollar, då den inflationsjusterade hyran Kubas regering inte tar emot idag är ungefär 96 000 euro per år.