Allt färre finländare misstänker att det förekommer korruption på högsta politiska nivå.
Det visar en ny enkät från kommunbranschens utvecklingsstiftelse KAKS.
År 2019 trodde 55 procent av de tillfrågade att korruption är ganska eller mycket allmänt förekommande bland politiker på nationell nivå.
I den färska enkäten har den andelen sjunkit till 48 procent.
Begreppet korruption har bred betydelse
Trots att siffran sjunkit är den ännu hög, KAKS undersökning gör ju gällande att nästan hälften av befolkningen anser att landet leds av korrumperade politiker.
Men situationen förmildras något av att KAKS fråga är bred, den gäller inte bara direkta mutbrott. I enkäten definieras korruption som ”missbrukande av makt till egen fördel”.
På kommunnivå kan det handla om att politiker favoriserar släkt, vänner och bekanta när man tar beslut.
Sådan favorisering kan ske helt enligt lag och regler, men ändå vara moraliskt betänklig.
Varför stiger förtroendet för politiker?
Men vad beträffar riksnivå har korruptionsmisstankarna alltså svalnat. Medborgarna är inte lika misstänksamma som förut.
Har politikerna blivit snällare? Ser medborgarna mellan fingrarna mer än tidigare, eller är misstankarna överhuvudtaget ogrundade?
Nej, det handlar faktiskt mer om regeringskonstellationen.
Förändringarna mellan 2019 och idag är mycket större om man ser till den tillfrågades partisympati.
Det gäller framför allt sannfinländska, samlingspartistiska och Vänsterförbundets väljare.
Sannfinländare och samlingspartister mer välvilligt inställda än tidigare
År 2019 var Sannfinländarna så långt ute i marginalen som man kan bli i finsk politik. Så gott som alla partier skydde Sannfinländarna och försäkrade att man inte tänker regera med dem. Petteri Orpo hade förklarat att Jussi Halla-ahos värdegrund inte är gemensam med Samlingspartiet (senare har det visat sig att Orpo redan 2019 skickade trevare åt Sannfinländarna).
Samma år menade 74 procent av de tillfrågade sannfinländarna att det förekommer korruption på nationell politisk nivå.
År 2026 regerar Sannfinländarna med Samlingspartiet och har bland annat de viktiga finansminister- och inrikesministerposterna.
Nu misstänker endast 60 procent av sannfinländarna korruption.
Samma utveckling syns hos samlingspartisterna som år 2019 hade förpassats i opposition.
51 procent av dem svarade ja på korruptionsfrågan då, men nu när Samlingspartiet har statsministerposten har siffran sjunkit till 32 procent.
Vänsterförbundare går åt andra hållet
Utvecklingen kan gå åt det andra hållet också. Under Sanna Marins (SDP) regering 2019 sa 49 procent av vänsterförbundarna att korruption finns på nationell nivå, nu har den andelen stigit markant till 63 procent.
Det finns också undantag från regeln. De Grönas och SDP:s väljare är ungefär lika misstänksamma som förut och Centerns väljare går emot strömmen. Centerpartisterna såg mer korruption under Marins regering än de gör idag.
Vill man alltså vara lite cynisk kan man säga att finländarnas växande förtroende för nationell politik beror på att sannfinländarna och samlingspartisterna ser blidare på sin egen regering, medan vänsterförbundarna är för få för att lyckas vända enkäten till egen fördel.
SFP:s väljare finns inte med som en skild grupp i KAKS enkät.
Freddi Wahlström är politikreporter och följer bland annat rikspolitiken.