Enligt förhandsstatistik från Finlands cancerregister gick Mörskom- och Pukkilabor mycket mer sällan på bröstcancerscreening år 2024 än andra invånare inom Östra Nylands välfärdsområde.
Det handlar om den mammografiundersökning som alla kvinnor i åldern 50–69 år kallas på med två års mellanrum.
I Mörskom gick bara 68,5 procent och i Pukkila 68,7 procent av de kallade på mammografi då siffran för de övriga kommunerna inom välfärdsområdet ligger kring 80 procent eller mer.
I östra Nyland ordnas screeningarna med en mammografivagn som i tur och ordning besöker Nickby i Sibbo, Näse i Borgå och hälsocentralerna i Lovisa och Askola. Välfärdsområdet köper tjänsten av Terveystalo. Undersökningarna ordnades tidigare på samma sätt av Suomen Radiologikeskus som köptes upp av Terveystalo 2025.
Man kan tänka sig att det låga deltagandet i Mörskom och Pukkila kan hänga ihop med att mammografivagnen inte kommer dit. Den teorin håller ändå inte.
I Lappträsk, dit vagnen inte heller kommer, är deltagandet högre än medeltalet för hela landet och högre än i resten av välfärdsområdets kommuner. 81,8 procent av Lappträskborna som kallas på mammografi deltar.
Åker hellre över kommungränsen
Screeningsskötare Taina Tepponen har en annan teori om det låga deltagandet i Mörskom och Pukkila.
”Orsaken kan finnas i att en stor del av deras invånare tidigare skötte sina ärenden på Päijänne-Tavastland-sidan. Visserligen kommer kallelsen till screening från Östra Nylands välfärdsområde, men många kan i stället söka sig till den välbekanta platsen i Päijänne-Tavastland på egen bekostnad. Då statistikförs de inte i screeningsstatistiken.”
Det skriver Tepponen per e-post. Som screeningsskötare svarar hon på invånarnas frågor om bröstcancerscreening, screening av livmoderhalscancer och screening av tarmcancer.
De här screeningarna ordnas för att hitta och avlägsna eventuella förändringar innan de hinner utvecklas till cancer, och för att upptäcka sjukdomar tidigt så de är lättare att behandla.
”Om kunden inte deltar i screeningen förblir dessa möjliga förändringar eller sjukdomar oupptäckta i detta skede. Troligtvis upptäcks de senare baserat på symtom, då behandlingarna kan vara mer krävande eller det i värsta fall inte längre finns någon botande behandling”, skriver Tepponen.
Vänta inte för länge
Att delta i screeningarna är frivilligt och kostar inget. Välfärdsområdet informerar om dem på sin webbplats och via sociala medier.
Taina Tepponen påminner om att det ibland kan hända att kallelsen uteblir av tekniska skäl eller för att personen har en spärrmarkering som hindrar befolkningsregistret från att ge ut personens uppgifter till välfärdsområdet. Därför är det bra att känna till när ens egen åldersgrupp borde gå på screening och själv ta kontakt om man märker att kallelsen inte kommer.
Tepponen har märkt att människor ofta hoppar över screeningar om det finns större händelser i livet samtidigt som kallelsen kommer. Det kan handla till exempel om en graviditet, ett barns födelse, skilsmässa eller en närståendes död. Det skulle ändå vara viktigt att gå och undersökas då man ges möjlighet.
Till screeningar kallas alltid de som tillhör screeningsåldersgruppen och som har rätt att delta i screeningen under det aktuella året eller senast i slutet av mars följande år. Om man missar att gå på undersökningen under ”rätt år” måste man vänta på nästa kallelse.
Tepponen säger att en del då söker sig till mammografi på den privata sidan. Då får de betala själva.
”Det är också bra att notera att screeningens syfte är att undersöka symtomfria personer. Om man har symtom ska man söka sig till sin egen hälsostation för undersökning och inte vänta på kallelse till screening”, skriver Tepponen.