Så här fungerar fjärrvärme – 35 000 Borgåbor får sin värme från kraftverket i Tolkis

I medeltal 20 långtradare med flis rullar in på fjärrvärme­verket i Tolkis varje dag. Här värmer flisen upp det vatten som sedan åker ut i fjärrvärme­rören.

Ari Raunio från Borgå Energi tar Yle Ösntnylands reporter på en rundtur på kraftverket. Bild och klipp: Frida Frankenhaeuser.

Det är en mulen januariförmiddag och temperaturen vid hamnområdet i Tolkis ligger kring -4 grader.

Ari Raunio, chef för värme och produktion på Borgå energi, tittar på en virtuell mätartavla. Här ser man hur mycket de två biokraftverken och rökgastvätten i Tolkis producerar just nu.

Kraftverken kan producera både värme och el, men idag är priset på el så lågt att det inte lönar sig att producera el för försäljning, konstaterar Raunio.

Däremot går kraftverken på jämnstark låga. I dag behöver 35 000 Borgåbor 67 MW för att ta varma duschar och värma upp sina hem.

Fjärrvärmen görs med flis som bränsle. Varje år går det åt 500 000 kubikmeter flis. Bild och klipp: Frida Frankenhaeuser.

Bränslet kommer från närskogar

En stor del av Borgås fjärrvärme, 95 till 98 procent, produceras i Tolkis. Värmen uppstår när Borgå Energi bränner flis. Snart ska man också återvinna värme från industrifastigheter.

Kraftverken eldas med flis och under ett år används 500 000 kubikmeter ren träflis. Flisen består av brännflis, skogsflis, bark och spån. Nästan all rök och värme tas tillvara.

– Vi försöker bränna sådant som inte någon annan ska använda, säger Ari Raunio.

Borgå Energis fjärrvärmeverk i Tolkis.
Kraftverken i Tolkis producerar både värme och el. På området finns också en rökgastvätt som tar värme från röken som kommer ur kraftverken. Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Det är i allmänhet inte ekonomiskt lönsamt att transportera flisen längre än 100 kilometer. Utom vid exceptionella förhållanden. Men vi återkommer till det lite senare.

På vintern kör man igång extra värmeverk

För att garantera Borgåborna varma duschar och tillräckligt heta element måste det finnas beredskap för olika klimat- och väderförhållanden, men också för serviceavbrott eller reparationer. Därför har Borgå energi kraftverk och värmeverk på fyra olika ställen i Borgå.

Det är vanligast att de extra värmeverken behövs på vintern. Toppeffekten är från år 2010, då behövde fjärrvärmenätet nästan 115 MW för att vattnet och värmen skulle räcka till alla 35 000 användare.

Den här vintern har man också fått köra igång ett av de extra värmeverken, som finns på Typografvägen i Borgå. Det går på naturgas och behövdes då det var en längre, kall period i mitten av januari.

Under de här kalla januaridagarna behövde fjärrvärmenätet som mest 98 MW effekt och det är mera än Tolkiskraftverken klarar av att producera.

Under sommarens hetaste veckor finns det däremot bara liten efterfrågan på värme och då måste Borgå Energi stundvis släppa ut värme i havet.

En frontlastare kör flis på en snöig gård.
För det mesta räcker värmen som produceras i Tolkis till. Men när det är riktigt kallt måste man starta upp ett av de extra värmeverken. Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Kraftverket klarar inte av att producera mindre än 10 MW och om konsumtionen är mindre än det, måste Borgå Energi köra värmen som blir över i havet. Det händer ibland under juli månad.

Apelsinträd från Spanien värmde Borgå

År 2022 hade Borgå energi nyss byggt upp en bränslelinje från öst, men i och med Rysslands anfallskrig i Ukraina och gränsen som stängdes, var det slut på samarbetet.

Det blev ont om bränsle att mata kraftverket med och Borgå energi var tvungen att hitta nya leveransvägar till sjöss för att få sin flis.

– Vi tog till och med emot en fartygslast apelsinträd från Spanien som annars skulle ha bränts upp på ort och ställe, berättar Raunio.

I kontrollrummet läser personalen av mätare, men de har också full koll på allt som händer på gården. Bild och klipp: Frida Frankenhaeuser.

Under normala förhållanden ligger Spanien helt för långt borta för att det ska vara ekonomiskt eller ekologiskt lönsamt och kontakten är numera avslutad.

Borgå energi samarbetar fortfarande med bränsleleverantörer i Baltikum och Sverige. De här kontakterna, havsvägen, etablerades också år 2022 då bränslepriserna var skyhöga till följd av kriget i Ukraina.

Försörjningsberedskapen har blivit viktigare också för Borgå energi de senaste åren.

– Vi måste kunna hålla staden varm. Tidigare hade vi inte lika stora bränslereserver som vi har nu.

En stor industriell gårdsplan med flishögar och industrihallar.
Det ska finnas tillräckligt med flis på gården i reserv. Försörjningsberedskapen är viktigare nu än för bara några år sedan. Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

Nästan all energi tas till vara

I det stora hela går väldigt lite av den värme som fjärrvärmekraftverken producerar till spillo. Det mesta tas till vara.

Den 165 grader heta röken som bildas när flisen brinner tas till vara i rökgastvätten och står för 10 till 15 procent av fjärrvärmeproduktionen.

Askan från röken används som gödsel i skogen. Bottenaskan, som uppstår vid förbränningen av flisen, används till exempel vid vägbyggen.

Och då det 100 grader heta vattnet forsar ut i fjärrvärmerören mot stadens centrum värms cykelvägar och bilvägar upp under milda vinterdagar och staden slipper sanda och ploga på de här ställena.

En man i hjälm och gul väst står framför en stor värmepump.
Ari Raunio är chef för värme och produktion på Borgå Energi. Bakom honom finns en av tre pumpar som pumpar ut det 100 grader heta vattnet i Borgås fjärrvärmenät. Bild: Frida Frankenhaeuser / Yle

De största rören som fjärrvärmevattnet forsar genom är 500 millimeter och de mindre rören som går in till tomterna är 25 millimeter. På vintern syns de stora rören tydligt eftersom snön smälter ovanpå dem.

På vägen tillbaka till kraftverket i Tolkis har vattnet tappat hälften av sin värme. Då är vattnet bara 50 grader.

En snöig gångväg kantad av träd och byggnadsstängsel. Några personer går på gångvägen, och omgivningen är vinterklädd med snö på marken och träden.
I stadsdelen Näse i Borgå syns det var fjärrvärmerören går. Bild: Stefan Paavola / Yle

På önskelistan: spillvärme från flera lokala industrier

Borgå Energis nyaste projekt är ett samarbete med det lokala teknikföretaget Ensto. Borgå Energi kommer ta till vara spillvärme från fabriken och leda ut den i fjärrvärmenätet. Projektet kommer stå klart nu under våren eller sommaren.

Alla rör är dragna och nu bygger Borgå Energi energicentralen på Enstos gård. Den här centralen samlar in företagets spillvärme och överför värmen till fjärrvärmenätet.

– Vi får spillvärme från Ensto som är 30–40 grader och i energicentralen höjer vi vattnet till 80 grader innan vi för ut det i nätet.

En industribyggnad.
Ensto har en fabrik i Borgå där de tillverkar olika komponenter till luftledningssystem och markkablar. Bild: Ensto

Borgå Energi och Ari Raunio letar efter nya samarbetspartners. Helst skulle Raunio se att en liten datacentral etablerade sig i Borgå. Det skulle kunna tillföra fjärrvärmenätet en lämplig mängd spillvärme.

– Målet är att vi söker spillvärmelösningar och att vi ska kunna minska vårt brännande.