Sedan november har ekonomerna sökt med ljus och lykta efter den osynliga broms som verkar hindra Finlands ekonomi från att växa.
Det var Finansministeriets kanslichef Mikko Spolander som i slutet av november startade diskussionen genom att förklara att något som Finansministeriet inte förstår bromsar tillväxten.
Ganska snabbt började ekonomerna fokusera på vår konsumtion. Orsaken är att summorna på våra bankkonton har stigit till rekordnivåer. De senaste siffrorna från november visar att vi då sammanlagt hade 115,7 miljarder euro i bankerna.
Det är möjligt eftersom de privata hushållens inkomster har ökat under den senaste tiden. Och det är förstås bra.
Problemet för analytikerna på Finansministeriet är att ökade inkomster vanligen leder till större konsumtion, och den ökade konsumtionen hjälper att sätta fart på ekonomin.
Den här gången har det inte gått så. I stället sparar vi pengarna.
Det har fått ekonomerna att fokusera sin jakt på ekonomins broms på att hitta orsaker till att vi inte vill spendera våra pengar.
Ganska snabbt visade det sig att det finns en hel del orsaker till varför vi för tillfället väljer att hålla i våra pengar. Det verkar knappt finnas någon grupp av medborgare som inte skulle ha orsak att begränsa sin konsumtion.
Här är några av de föreslagna förklaringarna.
Fler är fattiga
Även om löntagare och pensionärer har fått mer inkomster är det många vars inkomster har minskat.
Regeringen har skurit i studieförmånerna och Finlands arbetslöshet är högst i EU.
De som studerar eller har förlorat jobbet har inga möjligheter att öka sin konsumtion.
Oro för arbetslöshet
Den ökade arbetslösheten på 10,6 procent påverkar inte bara dem som redan förlorat jobbet. Allt fler löntagare har erfarenhet av vänner och släktingar som har blivit arbetslösa.
En allmän oro för arbetsplatserna har spridit sig i samhället. Många oroar sig för sin egen framtid.
Finansbranschen publicerar vart annat år en enkät om folks sparande. Den senaste publicerade i slutet av november. Särskilt efter 2021 har allt fler uppgett att de sparar för att klara sig under sämre tider.
Rika sparar mer
Annika Lindblad, seniorekonom på Finlands Bank, påpekar att också inkomstfördelningen kan spela en roll.
Befolkningens förtroende för sin ekonomi har mätts sedan 1990-talet och skillnaderna har sedan dess aldrig varit så stora som nu. Det beror på att lönerna har ökat samtidigt som man har skurit ner på sociala stöd.
Löntagare och företagare i de högre inkomstklasserna har alltid haft ett större förtroende för sin ekonomi och sina möjligheter att konsumera än arbetslösa och studerande.
Speciellt i de högsta inkomstklasserna är benägenheten att konsumera ändå ofta lägre. I dem sparar man mera än i de lägre inkomstklasserna.
Detta gäller även om det finns en viss tendens att de spenderar pengar på utlandsresor och annat som inte syns i vår inhemska ekonomi.
Det kan alltså ha påverkat den svaga konsumtionen att de som har en större benägenhet att konsumera varje extra euro har fått mindre pengar under senare tid.
Oroliga pensionärer
Pensionärer ser överlag negativt på Finlands ekonomi och sin egen ekonomiska ställning. I undersökningar som mäter konsumentförtroende ser man att de har relativt få planer på att konsumera hållbara varor.
Detta trots att man inte nu har skurit i pensionerna och pensionärernas möjligheter att spara har ökat. En orsak kan vara att många pensionärer oroar sig för eventuella framtida pensionssänkningar.
Nedskärningar skapar osäkerhet
Gemensamt för mycket av det som nämnts är en oro för vilka effekter aviserade och framtida nedskärningar i offentliga tjänster kan få.
Regeringens budskap om problemen med den växande statsskulden har fått mycket utrymme i media. Det finns en uppenbar risk att också sådana tjänster som ännu inte försämrats kan drabbas av nedskärningar i framtiden.
En oro för nedskärningar i den offentliga vården kan få många att spara för att vid behov kunna bekosta privat sjukvård. Kanske är denna oro mera utbredd bland pensionärer än många andra grupper.
En oro för nedskärningar i arbetslöshetsstöd kan få många att spara mera för att bättre klara av perioder av arbetslöshet. Så kan till exempel personer i medelåldern tänka ifall de oroar sig för åldersdiskriminering på arbetsmarknaden om de tvingas söka nytt jobb.
Bostäderna har förlorat i värde
Bostadspriserna har länge sjunkit i glesbygden. Under de senaste åren har värdet minskat drastiskt också i tillväxtcentra.
Bostäderna utgör ungefär 60 procent av finländarnas förmögenhet. Sedan toppen under coronakrisen har bostäderna förlorat en fjärdedel av sitt reella värde.
Hannu Nummiaro, chefsekonom på Lokal-Tapiola har i Helsingin Sanomat fört fram att de sjunkande bostadspriserna kan ha fått finländarna att spara mer än förr för att försöka kompensera förlusten som uppstått när de satsat sina besparingar på sin bostad.
Särskilt unga hushåll som lyft bolån under coronakrisen kan tvingas amortera sina bolån i allt snabbare takt för att undvika en situation där bostadens värde inte mera räcker som säkerhet för lånen.
Därför kan bostadsägare se sig tvungna att minska sin konsumtion trots att det i Finansministeriets uträkningar ser ut som om de skulle ha råd att öka den.
Patrik Schauman arbetar främst med ekonomiska nyheter. Han har 35 års erfarenhet av samhällsjournalistik, särskilt ekonomiska frågor.
Tycker du det är viktigt att spara i dagens läge? Berätta gärna varför.