I skymundan av USA:s och Europas krisläge kring Grönlandsfrågan har USA arbetat vidare på sina planer att återuppliva de potentiella oljeinkomsterna från Venezuela efter interventionen i början av året.
Den amerikanska presidenten Donald Trumps förhoppning var att de stora amerikanska oljebolagen skulle kasta sig över möjligheten att göra stora investeringar i landet med världens största oljereserver.
Men det går trögt.
Venezuelas olja är inte för alla
Medan det beräknas finnas outnyttjade reserver på omkring 300 miljarder fat under ytan i Venezuela, så är det inte synonymt med att allt går att använda.
Oljereserven består till största del av en trögflytande sort, så kallad tung eller extratung råolja, som dessutom innehåller höga halter av svavel och är svår att utvinna.
Andreas Goldthau, professor och specialist på energisäkerhet och energiekonomi vid Erfurtuniversitetet i Tyskland, säger att det här i sig är intressant för USA.
– Raffinaderier med rätt kapacitet för den här råoljan är centrerade i framförallt USA i första hand, och de skulle gärna börja ta emot mera av varan igen, säger Goldthau.
USA var länge den största importören av tung råolja från Venezuela, innan USA införde sanktioner mot Venezuelas statliga oljesektor i januari 2019.
Tung råolja används främst för att framställa bensin, diesel, brännolja, asfalt och vissa petrokemiska produkter, ofta efter mer avancerad raffinering än lätt råolja.
I nuläget finns de största raffinaderierna utöver USA också i Kina, Indien och i mindre grad i Kanada och vissa europeiska länder.
– Det innebär att en ökad produktion förmodligen skulle påverka vissa regioner mera än andra, och kanske främst oljebaserade produkter, snarare än själva oljemarknaden, säger Goldthau.
Om råoljan från Venezuela börjar hitta till USA igen kan det främst vara till nackdel för Kina, som tagit över mycket av importen från Venezuela och investerat stora pengar i landet.
Dyrt och osäkert lockar inte
På grund av amerikanska sanktioner, korruption och misskötsel har dock Venezuelas oljeindustri släpat efter det senaste decenniet.
– Venezuelas oljeproduktion är låg jämfört med tidigare, och det kommer att krävas åtskilliga miljarder bara för att upprätthålla rådande produktionsnivåer, säger Andreas Goldthau.
För att få upp Venezuelas produktion ens till 1990-talsnivåer skulle det krävas enorma investeringar.
Att få i gång produktionen kräver att man får upp trycket i de existerande, ofta läckande ledningarna, lagar utvinnings- och transportinfrastruktur och hamnar och effektiviserar produktionskedjan.
Enligt Brian Setser, specialist på global handel vid tankesmedjan Council of foreign relations, skulle man på några år kunna utöka produktionen med omkring 500 000 tunnor.
Men att få upp den mer än så skulle kräva att man startar upp nya oljefält och en rad andra, dyra investeringar.
Enligt vissa beräkningar handlar det om över 100 miljarder dollar, omkring 85,5 miljarder euro, under åtminstone en period på tio år eller mera.
Som jämförelse uppgick Finlands statsbudget under 2025 till cirka 88,8 miljarder euro.
Stabiliteten oroar företagen
Det företag som har bäst möjligheter att utnyttja läget är Chevron, som har specialtillstånd att verka i landet trots USA:s sanktioner.
De står för närvarande för omkring 25 procent av Venezuelas oljeproduktion. De har också en del personal på plats med det specialkunnande som krävs.
Men de långsiktiga åtaganden som krävs betyder att företag vill kunna räkna med att deras dyra investeringar och tid inte plötsligt går till spillo om landets politiska läge skiftar igen.
Företagen Exxon Mobil och Conoco Phillips har precis som Chevron funnits på plats i Venezuela i många decennier. De har känt av smällarna när Venezuelas styre dragit åt tumskruvarna på utländska bolag under åren.
De här erfarenheterna, och landets problem med korruption, politisk osäkerhet och kriminalitet, har dämpat oljebolagens aptit på nya investeringar i Venezuela utan säkerhet.
Donald Trump har ännu inte lyckats övertyga oljebolagen om att han kan leverera den trygghet som krävs.
Han har sagt att USA kommer att styra Venezuela en tid, men har inte specificerat hur länge eller vad det styret innebär.
Det råder också en oro för vad som händer när det inte längre är Trump som sitter i Vita huset eller om presidentens intressen och uppmärksamhet riktas åt andra håll.
Detta gör att Venezuelas olja för närvarande fortsätter vara en osäker och obetydlig del av den globala produktionen.
USA:s ansträngningar kan vara förgäves
USA har sedan sin intervention i början av januari luckrat upp en del exportrestriktioner för att underlätta för oljehandeln med Venezuela.
Det har också varit tal om att ändra de venezuelanska lagarna för att underlätta för företag att ingå olika former av partnerskapsavtal med staten, som skulle vara mera förmånliga än de är i nuläget.
På grund av de amerikanska sanktionerna har Venezuela stora lager av olja som de inte kunnat sälja.
Enligt en ny överenskommelse ska Venezuela nu leverera mellan 30 och 50 miljoner fat råolja till den amerikanska marknaden ur det här lagret.
Strax under 8 miljoner fat har redan exporterats under den här överenskommelsen, men det är långsammare än Trumpadministrationen räknat med.
USA:s energiminister Chris Wright sa också nyligen att man förväntar sig att kunna öka Venezuelas oljeproduktion med 30 procent från nuvarande nivå, men tillade att det finns mycket hinder och svårigheter i vägen.
Det här är ändå fortfarande långt ifrån sådan kapacitet att det har betydelse på allvar för den globala oljehandeln.
– Om de kommer upp i 1990-talskapaciteten så kan det absolut göra ett större intryck på marknaden, säger Andreas Goldthau.
Han konstaterar ändå att även om alla problem skulle lösa sig och en någorlunda produktion skulle komma igång, så är risken att tåget redan gått.
Enligt Goldthau är efterfrågan på olja överlag på nedgång. Det skulle innebära att priserna kommer att gå ner, vilket påverkar oljeproduktion med höga omkostnader som den i Venezuela.
– Om man börjar producera om tio, femton år så kanske det inte finns en lönsam marknad för venezuelansk tung råolja längre. Det är det som avskräcker investerarna nu.