I Karleby har skolmaten väckt mycket diskussion under läsåret. Under förra veckan diskuterades ärendet i såväl ungdomsfullmäktige som stadsstyrelsen.
Yle Österbotten besökte Donnerska skolan för att höra vad eleverna själva tycker.
Utanför matsalen hittar vi eleverna Milla Liedes, Melina Esmaeilly Ollfat och Johannes Hellman. De är överens om att skolmaten ibland lämnar en del att önska.
– Jag tycker inte riktigt om skolmaten, för det kan vara konstiga maträtter som jag aldrig har hört om. Och sedan lägger de allt möjligt i den, säger Liedes, som går i 8E.
Butter chicken nämner hon som exempel på en maträtt hon inte är värst förtjust i. Sådana gånger brukar hon försöka klara sig på bröd och vatten.
Hon vet att det också finns elever som smiter iväg till en butik i närheten för att skaffa något att äta.
– Ofta har vi bra mat, men den kan vara lite sämre också, säger för sin del Esmaeilly Ollfat från 9D.
Vad kan till exempel vara lite sämre?
– Tonfiskpasta. Jag tycker inte själv om det, men vet att många gör det.
Förslag: Servera gratis mellanmål
Hellman i 7C håller med om att det ibland är konstig mat som serveras. Han skulle hellre se att eleverna bjöds på rätter som de är vana med och äter hemma.
– Mer pasta, fiskpinnar, köttbullar och sådant.
Står det en maträtt med ett underligt namn på matsedeln vet eleverna redan på förhand att det är många som inte alls kommer till matsalen.
Även om det skulle serveras en rätt som eleverna tycker om till lunch kan det ibland vara svårt att orka hela skoldagen.
– Man borde servera gratis mellanmål. Även om man har bra mat blir man ändå hungrig efter några timmar.
Liedes håller med om att gratis mellanmål skulle vara en god idé.
– Jag tycker själv att det skulle vara bra. Kanske något bröd och mjölk.
Mycket kritik under hösten
Skolmaten i Karleby väckte mycket diskussion i höstas efter att många elever reagerat på att kvaliteten på maten blivit sämre.
Bakgrunden var att tillredningen av skolmaten inför läsåret flyttades till den nybyggda Biskopsbackens skola. Där förbereds portioner till de flesta av stadens skolor centralt enligt den så kallade ”cook and chill”-metoden, innan de förs ut till skolköken där de färdigställs.
Stadens förklaring var att det hade skett misstag i tillredningsfasen, vilket påverkade matens smak och konsistens.
Förra veckan diskuterade stadsstyrelsen en motion från Sannfinländarnas fullmäktigegrupp, där man krävde att matens kvalitet ska förbättras och att omtyckta och näringsrika rätter ska återinföras på matsedlarna.
Styrelseordförande Oliver Pietilä (C) sade efter mötet till Yle Österbotten att tjänstemännen hade gett ett utförligt svar på vilka åtgärder som redan har vidtagits och vad man ytterligare kommer att göra.
I februari tas också en ny matsedel i bruk. Där har man återinfört en del gamla bekanta maträtter, säger Pietilä.
Ungdomar diskuterar med staden
Också i Karleby ungdomsfullmäktige behandlade man skolmaten förra veckan. Ordförande Lilja Vitikka berättar att ungdomsfullmäktige förde en diskussion med inbjuden personal från stadens städ- och matservice om läget.
Enligt Vitikka har det skett en positiv förändring sedan hösten.
– Man märker att kvaliteten har blivit bättre. Allt var jättenytt med det nya köket, så det har skett en förändring. Det håller vi också med om.
En sak som flera ledamöter i ungdomsfullmäktige har reagerat på är att maten inte alltid mättar även om man skulle äta stora portioner.
– Det är lite problematiskt. Särskilt i andra stadiets skolor kan man vara i skolan ända till klockan fyra.
Ungdomsfullmäktige har redan tidigare uttryckt åsikten att det borde serveras gratis mellanmål i skolan.
Vitikka berättar att man kommer att samla sina tankar i ett dokument som man skickar till stadens städ- och matservice. Hon tror att diskussionen kommer att fortsätta under våren.
Mindre respons än i höstas
Karlebys städ- och matservicechef Jutta Koivuniemi säger att man har lyckats korrigera de problem som fanns i tillredningsprocessen i början av hösten. Bland annat har man gått igenom matens råvaror, kryddning och hur den förpackas.
Mängden respons har också återgått till den normala nivån.
”Varje dag får vi både positiv respons och korrigeringsförslag”, skriver Koivuniemi i ett e-postmeddelande till Yle Österbotten.
Man kan alltid göra saker ännu bättre
Jutta Koivuniemi, städ- och matservicechef i Karleby
I början av året installerade staden elektroniska responsapparater i elva skolmatsalar. På det sättet kan eleverna uttrycka sina åsikter genast i samband med skollunchen.
Koivuniemi berättar att staden följer upp hur mycket mat som kastas bort av såväl det som tillreds och det som hamnar på faten.
”Vi ser ingen ökning, utan tvärtom”, skriver hon.
Enligt Koivuniemi är det lätt att ha åsikter om skolmaten, eftersom det är något som var och en har erfarenhet av. Hon säger att det är bra med en öppen diskussion, så länge den håller sig på en saklig nivå.
Även i fortsättningen kommer staden att utveckla skolmaten och korrigera eventuella problem som dyker upp.
”Man kan alltid göra saker ännu bättre”, skriver Koivuniemi.
Vilka är dina erfarenheter av skolmat? Skriv och berätta.