Energimyndigheten planerar nationella kriterier för elnätsavgifterna, med stöd av den ändrade elmarknadslagen som trädde i kraft i somras. Energimyndigheten vill jämna ut både elförbrukningen och elpriserna runt om i landet. En åtgärd vore att införa en effektavgift.
Tony Eklund som är vd på elbolaget Nykarleby kraftverk säger att initiativet till effekttariff på el är något som kommer från EU- håll. Bakgrunden är utmaningar med att elnätet helt enkelt inte räcker till för dagens behov.
Såväl stora solcells- och vindkraftsparker som kundernas beteende gör att man snabbt belastar elnätet under en kort tid enligt börspriserna.
– Elnäten är helt enkelt inte utbyggda för dagens behov. Med hjälp av effekttariffen försöker man därför skapa incitament för att få elanvändningen utspridd över en längre tid och undvika belastningsstoppar, säger Eklund.
Fingrid varnade för belastningstoppar
Eklund jämför belastningstopparna med hur trafikstockningar skulle uppstå vid en stormarknad som bjöd ut varor nästan gratis en viss tid. Enheterna är helt enkelt inte utbyggda för en sådan rusning.
Det uppstår alltså konsumtionstoppar när börspriset är lågt. Det gör det också på kvällen när elen blir billigare. Det varierar mellan bolagen, men ofta växlas till nattel klockan 22. Då slår ofta varmvattenberedare och värme på.
– Det här har stamnätsbolaget Fingrid gått ut med för över tio år sedan, för att försöka lätta på belastningstoppen säger Eklund.
– Tanken med att använda natt-el är god, bara man lyckas få användningen lite utspridd. Men det fungerar inte om bytet sker exakt inom en minut, eller i värsta fall inom en sekund, säger Eklund.
Har vi på så vis ställt till det här själva?
– Absolut. Förut hade vi vanliga tariffpriser på el. Nu blir också elbilarna fler. Och de har inbyggd automation så de laddar under den absolut billigaste tiden för att optimera mot börspriset. Så fungerar också många andra apparater och uppvärmning av hus, duschvatten och industrier. Då får man de här topparna, säger Eklund.
För att klara av topparna borde man bygga ut elnätet. Dessutom innebär satsningar på vindkrafts- eller solcellsparker att elnätet inte räcker till.
– Då måste vi då bygga ut nätet. Allt sådant kostar, säger Eklund.
För ett elbolag blir det här dyrt, i slutänden även för kunderna. Tony Eklund har räknat ut att om han köpte en elbil skulle hälften av överföringskostnaden av den extra el som laddningen drar, gå direkt till staten. Så vinsten för elbolaget skulle inte täcka utbyggnad av elnätet.
– Den ökande elanvändningen är en utmaning. Men det är vår uppgift att se till att kunderna får el. Det gör vi hela tiden och vi sköter underhållet av elnätet. Vi har ett vidsträckt ledningsnät på flera hundra kilometer i våra byar. I samband med vädersäkringen av elnätet funderar vi också på den framtida dimensioneringen, säger Eklund.
Om mitt elbolag inför effektavgift på el, kommer jag då att få en högre elräkning?
– Allting blir dyrare. Samtidigt som lönerna stiger och vi har inflation. Men hur en effekttariff skulle påverka elräkningen, den diskussionen är alltför tidig att föra nu. Det är tre år tills den blir verklighet. Under den tiden funderar respektive elbolag på hur de bygger upp tariffen och om det här är någonting man behöver.
Tony Eklund säger att Energimyndigheten övervakar elbolagen väldigt noggrant.
– Vi får inte ta för mycket pengar av kunderna. Den totala mängden pengar vi tar ut av kunderna är begränsad. Frågan är nu hur man ska fördela kostnaderna. Ska den som belastar enheter mest och förorsakar ett utbyggnadsbehov betala mera, eller ska kostnaden fördelas jämnt på alla, frågar sig Eklund.
Eklund konkretiserar med ett exempel. Om man vill få el dragen till sin sommarstuga, eller om många skaffar elbil i ett visst bostadsområde och man därför måste förstärka ledningarna.
– Ska vi då göra en höja den vanliga grundavgiften som mormor i sin lägenhet betalar, fastän hon inte ändrar sin elförbrukning. Eller har vi en ny komponent, där man tar in pengar av dem som belastar elnätet mer, frågar Eklund.
Svårt att jämka elpriser i städer och landsbygd
Det är inte bara effektavgiften som Energimyndigheten vill åt. Man vill också ha ett mera jämlikt elpris för alla finländare. Det är inte heller enkelt eftersom förutsättningarna i en stad och på landsbygden är så olika, säger Eklund.
Tony Eklund säger att Energimyndigheten även övervakar enskilda elpriser, så prishöjningarna inte blir för stora för kundernas bästa.
– Det är ett enormt ramverk som vi är tvungna att verka inom. Som det nu ser ut kommer inte effekttariffen att bli så stor och betydande. Man kan inte göra effektavgiften så hög att den skulle svida. I EU-direktiven har man inte heller tagit ställning till hur stor den euromässiga effekten ska vara. Därför är det svårt att säga något konkret om effektavgiften i det här skedet. Det gäller att avvakta, säger Eklund.