WASHINGTON När USA:s president Donald Trump intog podiet i Davos dröjde det inte länge förrän talet följde samma mönster som i stort sett alla hans tal under de senaste månaderna.
Den amerikanska ekonomin, check. Hur illa Joe Biden enligt Trump skötte landet, check. Och hur litet alla andra länder gör och därför borde vara mer tacksamma, check.
Det här kryddades med prat om somalier, pirater, amerikanska kongressledamöter och trygga gator i Washington DC.
Men halvvägs in kom det som många i Norden nog väntade mest på.
– Vill ni att jag ska prata om Grönland? frågade den amerikanska presidenten retoriskt.
Trump uteslöt för första gången rakt ut att USA skulle ta Grönland med våld, men upprepade sina krav på att få köpa det autonoma området.
– Allting USA ber om är ett ställe som heter Grönland. Ni kan säga ja och vi kommer uppskatta det stort. Ni kan säga nej, och vi kommer att komma ihåg det.
Det kan tolkas som ett hot, eller ett slags ultimatum, riktat mot europeiska allierade, trots att ett omedelbart krigshot ter sig avvärjt.
Trump ställde också krav på att förhandlingarna om Grönland måste inledas ombedelbart.
Felaktiga påståenden och överdrifter
Under sitt tal i Davos hänvisade Donald Trump upprepade gånger till andra världskriget. Det var en blandning av överdrifter, halvsanningar och direkta fel.
– Utan USA skulle ni alla prata tyska eller lite japanska, sa Trump med hänvisning till danskarna.
USA spelade en stor roll i att vinna över Nazityskland och Japan år 1945. Men andra världskriget vanns av de allierade, där USA ingick, inte endast av USA.
Tyskland invaderade Danmark i april 1940, och USA gick inte med i andra världskriget förrän i december år 1941, alltså ett och ett halvt år efter att Danmark föll.
Trumps påstående att USA försvarade Danmark till ett dyrt pris står alltså i kontrast till den historiska tidslinjen, där USA:s direkta inblandning i Europa under andra världskriget inleddes senare än Danmarks fall.
Trump beklagar sig över att USA ”gav bort” Grönland
När Danmark föll tog USA militär kontroll över Grönland, efter en överenskommelse med Danmarks ambassadör i Washington, för att förhindra att Nazityskland skulle komma över området. Det var ett strategiskt krigstida beslut, inte för att rädda just Danmark.
USA hade militär kontroll över Grönland fram till år 1945, då kriget tog slut och Danmark återfick kontrollen över området.
Under talet i Davos beklagade Donald Trump sig över att USA ”gav ifrån sig” Grönland efter kriget. Det här trots att USA enligt ett avtal från 1951 har militärbaser där och därmed tillåts ha militär närvaro än i dag.
Det är det avtalet som uppenbarligen irriterar Donald Trump, vilket i sig går hand i hand med hans Amerika först-politik.
– Vem i helvete vill försvara ett hyresavtal? frågade Trump.
Misstror Nato
Donald Trumps uttalanden om att USA ensamt skulle behöva äga Grönland för att försvara det, trots Danmarks och Grönlands Natomedlemskap, väcker frågor om hans syn på allianser och kollektivt försvar.
Enligt Trump är han inte säker på ifall Natoländerna skulle komma till USA:s undsättning om det skulle behövas.
Det är onödig spekulation. Natos artikel fem säger att samtliga medlemsländer skulle försvara en medlemsstat som anfalls.
Den enda gången artikel fem har aktiverats var år 2001, efter terrorattackerna den 11 september i USA.
Den gången hjälpte Natoländer, helt i enlighet med Natostadgan, USA med resurser som till exempel övervakningsplan för att skydda amerikanskt luftrum.
Men det räcker inte som garanti för Trump. Nato måste betala tillbaka, för all den tid som alla andra, enligt Trump, har åkt snålskjuts på USA.
”En stor isbit”
Det som är anmärkningsvärt är sättet på vilket Donald Trump talar om Grönland, en autonom del av USA:s Natoallierade Danmark.
– En stor isbit i mitten av havet, sa Trump.
Han fortsatte med att säga att USA vill ha den här isbiten för att skydda hela världen, och beklagade sig över att ”de” inte vill ge honom den.
Att Trump ser Grönland som en isbit säger mycket.
Om man reducerar ett autonomt område med 57 000 invånare till en isbit är det lätt att motivera varför det inte är en så stor sak att ”bara få köpa det”.
Men svaret på Grönland, i Danmark och stora delar av övriga Europa kommer nog fortsatt att vara nej. På den här punkten har Danmark varit ytterst tydlig.
”År 2026 bedriver man handel med människor, men man handlar inte människor”, sammanfattade Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen den danska ståndpunkten i samband med sitt möte i Washington förra veckan.
Också grönländarna säger nej. Enligt en opinionsmätning gjord av Verian för danska och grönländska mediehus vill 85 procent av grönländarna inte byta Danmark mot USA.
Men vad Trump menar med ”vi kommer att komma ihåg det”, om USA inte får köpa Grönland, återstår att se.
Josefin Flemmich är USA-korrespondent och bevakar Trumpadministrationen i Washington DC.