Jobbsökandet ger Räha mardrömmar. Hon är nyutexaminerad diplomingenjör från ett av Finlands främsta universitet, Aalto-universitetet i Esbo.
Trots att hon har skickat in över hundra jobbansökningar har hon fortfarande inte blivit kallad till en enda intervju.
Ibland är det total tystnad. Andra gånger kommer ett automatiskt nej tack, men aldrig någon förklaring till varför hon inte valdes.
– Från kanske 90 procent av arbetsgivarna får man inget svar alls. Jag vet inte vad problemet är, för jag uppfyller ju de krav de ställer.
Räha heter egentligen något annat och vill inte intervjuas med sitt riktiga namn på grund av konflikterna i hemlandet Iran.
”Det är lättare att anställa någon härifrån”
Stressen över att inte få jobb är ständigt närvarande. Räha som bor i Esbo kom till Finland 2024 för att studera och leva i ett fritt samhälle. Nu oroar hon sig för att tvingas återvända.
– Måste jag åka tillbaka efter all den här tiden och allt slit? Situationen där hemma är inte bra, så vad händer då? Det ger mig en enorm stress.
Enligt henne är språket det största hindret. Även för jobb där finska inte alltid är ett uttalat krav, upplever hon att det är avgörande.
Hon tror också att konkurrensen är extra hård för personer med utländsk bakgrund, eftersom arbetslösheten är så hög just nu.
– Det är lättare för dem att anställa någon som är född här, även om vi har exakt samma utbildning och erfarenhet.
Oro över att hitta jobb efter föräldraledigheten
Rähas oro över att hitta jobb delas av många.
För Carolina Silva från Colombia handlar oron om att återvända till arbetslivet efter en föräldraledighet.
Silva flyttade till Helsingfors tillsammans med sin familj i somras, efter att ha jobbat och bott i Jakobstad i några år. Där integrerades hon på svenska, och genom en praktik lyckades hon få ett jobb inom sin egen bransch som biolog.
– Jag var lycklig för att det var lätt.
Men efter flytten och en paus för familjeliv är känslan en annan. Hon planerar att börja söka jobb i slutet av kommande sommar, men osäkerheten är stor.
Trots att hon redan kan svenska känner hon att finska är ett måste för att få jobb i huvudstaden:
Oron handlar inte bara om språket, utan också om det allmänna ekonomiska läget och den höga arbetslösheten.
– Finland behöver spara. Jag vet inte om de också behöver spara inom miljö och biologi. Jag vet inte om det finns plats.
Om det visar sig vara för svårt att hitta något inom miljösektorn är hennes plan b inte att byta bransch, utan att studera mer för att uppdatera sin kunskap.
Politiker kräver åtgärder
Berättelser som Silvas och Rähas har också fått politikerna att reagera.
Fatim Diarra (Gröna) har tillsammans med 17 andra fullmäktigeledamöter i Helsingfors lämnat in en motion där situationen beskrivs som ett slöseri med kompetens och en källa till ojämlikhet.
För att motverka det här kräver motionen konkreta insatser som är anpassade för de specifika hinder som just kvinnor möter.
Enligt Diarra är bristen på tillgänglig språkundervisning det första och mest akuta hindret. Hon riktar också skarp kritik mot det nuvarande stödsystemet.
”Samtidigt fungerar hemvårdsstödet i praktiken ofta som ett system som håller kvinnor hemma under långa perioder, vilket leder till isolering och ett ännu större avstånd till arbetslivet”, skriver Diarra i ett mejlsvar till Svenska Yle.
Fler utlandsfödda kvinnor utanför arbetslivet
Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög för personer med utländskt medborgarskap (26,6 procent) jämfört med hela befolkningen (13,0 procent).
Skillnaderna blir särskilt tydliga när man jämför män och kvinnor i Nyland var för sig.
Arbetslösheten är betydligt högre bland kvinnor med utländskt medborgarskap än bland inrikes födda kvinnor.
Den dolda arbetslösheten är också hög bland befolkningen med utländskt medborgarskap. Hit hör de som varken jobbar, studerar eller aktivt söker jobb.
Andelen har ändå minskat kraftigt sedan början av 2000-talet, och var i hela landet 8,3 procent år 2022, enligt en rapport från Arbets- och näringsministeriet.
Språkkurser och barnomsorg – så hjälper staden
Vägen till arbetslivet är krokig för många invandrarkvinnor.
Enligt teamledaren Kati Vertiö vid Helsingfors stad, som arbetar specifikt med denna grupp, är det första steget ofta att bygga den grund som krävs för att ens kunna bli en aktiv arbetssökande.
– Det kan ta längre för dem att komma till den punkt i livet där de aktivt kan söka jobb.
Ett av de största konkreta hindren är ansvaret för hem och barn. Enligt Vertiö minskar det här möjligheterna att delta i språkundervisning, vilket i sin tur leder till att språkinlärningen går långsammare.
Kati Vertiö pekar också på en rad andra komplexa faktorer:
- orsaken till invandringen
- behov av omskolning eller avsaknad av utbildning
- tidigare traumatiska upplevelser.
För att möta dessa behov erbjuder staden bland annat språkkurser med barnomsorg samt samhällsorientering.
Kvinnorna i den här gruppen är inte registrerade som arbetssökande. Därför omfattas de inte av samma krav eller sanktioner. Arbetet handlar därför mycket om att motivera och uppmuntra deltagande, säger Vertiö.
Rekryteringsdiskriminering försvårar jobbsökandet
Taneli Kuusiholma, ledande sakkunnig inom Helsingfors sysselsättningstjänster, lyfter fram tre tänkbara orsaker till att kvinnor med utländsk bakgrund inte får jobb:
- en tuff arbetsmarknad med hög konkurrens
- brister i jobbsökarkompetens och andra färdigheter inom den finska arbetsmarknaden.
- diskriminering.
– Från forskning vet vi att en person med utländsk bakgrund eller ett främmande namn kan vara en faktor som försvårar jobbsökandet. Rekryteringsdiskriminering är tyvärr något vi inte helt har blivit av med i Finland, säger Kuusiholma.
Utöver diskriminering är det ofta språket som blir den största och mest konkreta tröskeln.
– På arbetsplatser kan det ofta fortfarande finnas en förväntan om att den arbetssökande ska ha nästintill perfekta kunskaper i finska eller svenska, även om det inte nödvändigtvis är avgörande för arbetsuppgifterna, säger Kuusiholma.
”Snälla svara även om det är ett nej”
Trots motgångarna är Räha fast besluten att fortsätta kämpa. Hennes budskap till finländska arbetsgivare är enkelt.
– Snälla, svara även om det är ett nej. Om jag vet att jag fått avslag kan jag lägga min energi på något annat i stället.