Svinö ligger nära Borgå centrum, från torget till ön är det cirka 2,2 kilometer. De tre broarna som leder dit byggdes på 1950-talet. Borgå stad har aldrig utfört några större reparationer av dem.
Leena Kultanen tar några steg ut på isen mot den mellersta av broarna. Hon vill studera brofundamentet och ser ett virrvarr av träpålar, balkar och metallskenor. Det är första gången Kultanen ser bron ur det här avslöjande perspektivet.
Hon konstaterar att bron är i verkligt dåligt skick och säger att hon och de andra Svinöborna är rädda för att broarna sätts i bruksförbud.
– För oss skulle det vara katastrofalt. Hur ska vi sen komma till stan, till läkaren eller till skolan och jobbet? säger hon.
Spår av provisoriska reparationsförsök syns på många håll under bron. Mot de bärande träpålarna har det radats plankstumpar, fanerskivor samt lite vad man har hittat för att stödja brodäcket. Träkilar finns det också gott om på många ställen.
Staden har redan för en tid sedan skärpt viktbegränsningen till 10 ton. Inga sopbilar kör längre till Svinö.
Vem ska ansvara för broarna?
Borgå stad har inlett processen med att bilda ett väglag för Svinövägen och broarna.
– För oss är det viktigt att broarna förnyas, det är helt enkelt en livsfråga för oss. Vi har inget emot ett väglag, men vi är skeptiska till att vi ska ha de här gamla broarna på vårt ansvar, säger Leena Kultanen.
”Staden har i princip ingen skyldighet att upprätthålla en vägförbindelse i glesbygdsområde och stadens rätt att frivilligt upprätthålla övriga vägförbindelser begränsas av stadens skyldighet att bemöta alla fastighetsägare jämlikt”, skriver staden i ett brev åt tolv fastighetsägare på Svinö.
Den 26 januari träffades Svinöbor hemma hos Leena Kultanen för att ta ställning till stadens planer. Invånarna har sökt information, träffat sakkunniga, pratat med en jurist och med företag som bygger broar.
– Det var en ganska bra och livlig diskussion med idéer om vilka alternativ vi kan hitta. Vi är lite rädda för kostnaderna. Nu känns det som att vi köper grisen i säcken. Att betala för vägunderhåll är inget problem, men nya broar är en annan fråga, säger hon.
Frågorna som Svinöborna vill få svar på är många: Vad kostar de nya broarna? Hur ska de se ut? Vem betalar vad och hur mycket?
En stor del av trafiken är rekreationstrafik
Förutom Svinöborna kommer också Borgå stad som markägare att höra till det kommande väglaget. På staden är det stadsinfradirektör Kari Hällström som håller i processen.
– Allt är helt öppet gällande brokostnader och väglaget, eftersom inget beslut har fattats om det. Utgångspunkten är att det ska vara rättvist för alla Borgåbor. Det bor många människor längs enskilda vägar och de ansvarar för kostnaderna. Det här är förstås speciellt eftersom det är fråga om en ö, säger han.
Ett väglag bildas hursomhelst ännu i år, säger Hällström. Ett väglag kan ansöka som statsstöd för brobyggandet, något som staden inte kan göra. Alternativen för brokostnaderna är enligt honom tre.
– Alternativen är att staden betalar allt, väglaget betalar allt, eller någon slags fördelning, säger han.
På Svinö finns ett populärt fågeltorn och en naturstig. Ön hör också till nationalstadsparken.
Enligt Svinöbornas bedömning är omkring 80 procent av trafiken till ön rekreationstrafik. Det här är en faktor som spelar in då stadens andel i väglaget ska slås fast tycker de. Kari Hällström säger att trafikmängderna ska mätas och utredas i år.
Betong eller trä – invånarna och staden oense
Att bygga tre nya broar till Svinö är ingen billig affär. Summor mellan fem och sex miljoner euro har nämnts. I årets budget har 850 000 euro reserverats för att bygga en tillfällig bro vid Sakta farten, andra medel har inte anslagits.
För själva brobyggnadsplanerna ansvarar planeringschef Elina Leppänen vid Borgå stad.
– Det har gjorts specialinspektioner av broarna, där det har visat sig att broarna är i mycket dåligt skick. Staden har undersökt deras stödpålar och alla konstruktioner, och konstaterat att det finns allvarlig röta, säger hon.
Då brandbilar har ryckt ut till Svinö har broarna satt sig upp till 20 centimeter. Numera kör först ett lättare utryckningsfordon över till ön för att bedöma insatsbehoven.
– Bron reste sig sedan lite när den fått vila ett tag, säger Elina Leppänen.
Hon ska precis i dagarna lämna in en bygglovsansökan för den tillfälliga första bron vid Ånäs. Byggstart kan det bli tidigast i augusti efter fåglarnas häckningstider vid Ruskis.
Själv ser hon det som vettigast att bygga de nya broarna av betong, inte av trä som Svinöborna förespråkar.
– Säkert vill alla hålla kostnaderna så låga som möjligt. En betongbro har mycket längre livslängd än en träbro och är billigare att underhålla, säger Elina Leppänen.
Enligt de första kostnadskalkylerna landar brobygget på 3,7 miljoner euro. Men nu har en mer detaljerad konstruktionsplanering gjorts och siffran blir högre. Nästa vecka får staden en ny kostnadskalkyl för alla tre broar.
På Svinö följer invånarna med spänning med planeringen. Ett besök till ett företag som bygger broar har redan gjorts.
– Vi hoppas att broarna ska bli billigare. Vi hoppas verkligen att staden hittar alternativ, säger Leena Kultanen.
Elina Leppänen har förståelse för Svinöbornas svåra sits med de två olika processerna: bildandet av ett väglag och planerandet av brobygget.
– Jag förstår fullständigt varför de vill veta mer och är upprörda över att plötsligt behöva betala stora avgifter för att staden har låtit broarna bli så dåliga, säger hon.
Leppänen anser att väglaget borde ha bildats för länge sedan.
– Planeringen har i stor utsträckning gjorts utan invånarnas medverkan eftersom det inte har funnits ett privat väglag, det är fortfarande stadens väg. Med ett väglag hade situationen varit klarare också för dem, säger hon.
Medan diskussionen och planeringen pågår granskar staden broarna en gång varannan vecka i samband med att trafikljusen vid broarna får nya batterier.