Att koppla ihop hobbyn med skoldagen får tummen upp i skärgården: ”Bra om barnen kan få skjuts hem”

Bristen på skolskjuts gör det svårt för glesbygdens barn att delta i hobbyklubbar. SFP:s förslag om helhetsskoldag kan hjälpa, men innebär också utmaningar.

Kuopion palloseuran naisten edustusjoukkueen ja Pyörön koulun All-Stars joukkueen sählyottelua. Maalivahti maalinsa edustalla.
Syftet med helhetsskoldag är att göra det lättare för barn och unga att röra på sig. Bild: Antti-Petteri Karhunen / Yle

Svenska Folkpartiet (SFP) vill inleda ett regionalt försök med en helhetsskoldag, där hobbyverksamheten skulle vara en del av skoldagen och skoltransporterna kunde anpassas efter hobbyerna.

En helhetsskoldag kunde göra det lättare för barn på glesbygden att delta i hobbyer, främja rörelse och motverka mobbning och utanförskap.

Helhetsskoldagen skulle bygga vidare på Finlandsmodellens hobbyklubbar och göra deltagande enklare för barn som behöver skolskjuts, eftersom eleven nu bara har rätt till skjuts direkt efter skoldagen.

Robin Reuter, ordförande för Hem och skola i Korpo, tycker att förslaget om en helhetsskoldag låter vettigt.

– En fördel är att barnen har lättare att delta i hobbyverksamheten då den ordnas i samband med skoldagens slut. Finlandsmodellen har också visat sig vara ett fungerande koncept, som har lett till att fler elever har deltagit i hobbyer, säger Reuter.

En man som står på en brygga, i bakgrunden hav och en ö.
Robin Reuter ser främst fördelar med en helhetsskoldag, men medger att det finns en risk att skoldagen blir för lång. Arkivbild. Bild: Carmela Johansson / Yle

”Många föreningar i Korpo erbjuder redan hobbyer direkt efter skolan”

För Reuters familj har Finlandsmodellen fungerat bra och Robin Reuter medger att det känns skönt att veta att barnet har en fritidsverksamhet efter skolan.

– Vi kör förbi skolan, så för oss har inte den uteblivna skolskjutsen varit ett problem. Dessutom har vi barn i daghemmet som vi oavsett måste hämta efter arbetsdagen.

Överlag finns det ändå redan nu ett bra utbud av hobbyverksamhet som ordnas direkt efter skoldagen i Korpo.

– Många föreningar som erbjuder hobbyverksamhet i Korpo har redan planerat det så att klubben startar då skoldagen tar slut, eftersom det fungerar väldigt smidigt i glesbygden.

Även om Reuter överlag är positiv till förslaget, medger han att det också kan vara en utmaning om det ordnas fritidsverksamhet varje dag efter skoldagen.

– Det finns en risk för att skoldagen blir för lång. Det kan också vara bra att barnen har sina hobbyer på annan plats, så att de verkligen upplever att skoldagen tar slut.

”Bra om barnen kan få skjuts hem efter sin hobby”

Även Jenni Öhman, ordförande för Hem och skola i Houtskär, är positiv till förslaget om en kombinerad skoldag där det skulle vara möjligt att få skolskjuts hem också efter hobbyn.

– Jag tycker att det låter som en bra idé. Många föräldrar på glesbygden har inte möjlighet att hämta sina barn efter hobbyn och då blir det lätt att barnen åker hem genast efter skolan, säger Öhman.

I Houtskär har bristen på skolskjuts efter Finlandsmodellens hobbyklubbar varit ett problem, eftersom många elever har lång väg till skolan och alla föräldrar inte har möjlighet att hämta barnen efter att klubben är slut.

– Det har varit jättesvårt att få ihop tillräckligt med deltagare till grupperna. Alla gånger har det inte ordnat sig, just på grund av att barnen inte kan få skjuts hem efteråt, säger Öhman.

Även om Öhman är positiv till förslaget hoppas hon att det inte blir obligatoriskt att delta i klubbarna, utan att de barn som vill fortfarande kan åka hem direkt efter skolan.

Gul skolbyggnad i trä i skärgården.
Många av eleverna i Träsk skola i Houtskär har en lång väg till skolan, vilket gör det svårare att delta i hobbyer efter skoltid. Bild: Jesper Alm / Yle

Vad tänker ni är viktigt att tänka på när man funderar vidare på det här förslaget?

– Det är viktigt att se på för- och nackdelar och att diskutera med föräldrar på glesbygden. Det finns ju en hel del att tänka på, det är ingen billig sak att ordna allting och det kan också vara svårt att hitta ledare för kurserna här ute i skärgården, säger Öhman.

– Viktigast är att höra vad barnen tycker om att skoldagen skulle bli mycket längre. För oavsett vad vi föräldrar tycker om förslaget, så är det barnen som påverkas mest, säger Reuter.

”Förslaget är ett steg i rätt riktning”

Jeanette Björklund, rektor för Kyrkbackens skola i Nagu och Skärgårdshavets skola i Korpo, politiker för SFP i Pargas och även medlem i Finlands lärarförbunds styrelse, tycker att konceptet med en helhetsskoldag är ett intressant förslag att diskutera.

– Jag tycker att det är ett steg i rätt riktning. Det är viktigt att vi funderar på hur vi kan få barn att röra på sig mera och att framförallt de yngre barnen inte skulle vara så långa tider ensamma hemma. Familjerna skulle också få mera tid tillsammans på kvällen om hobbyn hålls tidigare på dagen.

En ljushårig kvinna vid en sandad gångväg. I bakgrunden en stenkyrka och ett rött trähus.
Jeanette Björklund tycker det är viktigt att diskutera olika lösningar för hur man kan göra det lättare för barn och unga på glesbygden att röra på sig mer. Arkivbild. Bild: Carmela Johansson / Yle

Björklund tror att konceptet med helhetsskoldag speciellt skulle gynna de lägre skolklasserna, för de högre skolklasserna är skoldagen redan nu ganska lång och de som sysslar med tävlingsidrott kan också ha hobbyer som ordnas på annan ort.

En klar fördel är också att eleverna skulle ha möjlighet att få skjuts hem efter sin hobby.

– Det här skulle underlätta då skoltransporterna planeras och alla skulle få en mer jämlik möjlighet att delta i hobbyer, säger Björklund.

Björklund medger att det finns många frågor kring konceptet och hur det ska fungera, därför är det också viktigt att göra ett försök för att testa modellen i praktiken.