USA:s president Donald Trump har högljutt krävt att USA ska få Grönland, bland annat med motiveringen att Ryssland och Kina annars kan ta över ön.
Men enligt forskare är det inte Grönland som Trump borde fokusera på när det gäller säkerhet, utan Alaska.
När det gäller Ryssland och Kina ligger Alaska vid en strategisk knutpunkt för tillgången till Arktis, säger Andreas Östhagen, forskningschef vid Fridtjof Nansens Institutt, ett oberoende norskt forskningsinstitut som forskar bland annat i Arktis.
– Först och främst är Alaska viktigt för att det är den del av USA som ligger närmast Kina. Det glömmer man kanske lite om man tittar på en vanlig karta. Vi är vana att se världen platt, men om du ser på kartan från ett arktiskt perspektiv, eller tänker dig världen som rund, ser du att avståndet mellan Alaska och Kina faktiskt är ganska kort, relativt sett.
Han påminner om att Alaska är platsen där USA möter Ryssland direkt.
– På vintern när isen fryser i Berings sund kan man gå mellan USA och Ryssland.
”Bästa stället för försvar mot robotattack”
Robert Habeck, senioranalytiker vid Danish institute for international studies, säger att Grönland absolut har en strategisk betydelse för USA.
– Ryssland har traditionellt tre vägar att nå Atlanten. Medelhavet är borta nu på grund av Ukrainakriget. Östersjön har i princip blivit Natos inre område på grund av att Finland och Sverige nu är medlemmar. Så den enda återstående vägen är norrut mellan Norge och Grönland. Därför har Grönland en avgörande betydelse för ryska flottan och ubåtarna.
Men Robert Habeck anser också att USA borde fokusera på Alaska, bland annat då det gäller robotförsvar.
– Om det skulle bli en potentiell robotattack mot USA är Alaska bästa platsen att försvara landet eller skjuta ner missilerna.
Grönlands läge gör ön till en idealisk plats för system som ger tidig varning för ryska robotar, men Alaska är mycket bättre beläget för de system som faktisk ska skydda USA från missiler avfyrade från Asien.
Fler fartyg kring Alaska
Donald Trump har påstått att det kryllar av ryska och kinesiska fartyg i grönländska vatten.
Enligt högt uppsatta nordiska diplomater och militära experter med tillgång till underrättelseinformation stämmer det här inte.
Faktum är att det rör sig mycket fler ryska och kinesiska fartyg kring Alaska än kring Grönland.
– Vi ser att Ryssland i ökande grad har börjat med militärövningar runt Alaska eller i norra Stilla havet. Dessutom ser vi att Ryssland och Kina tillsammans har börjat hålla militärövningar i samma område, och att Kina också seglar ensamt utanför Alaska och genom Berings sund upp i Ishavet, säger Andreas Östhagen.
Kinesiska och ryska krigsfartyg har haft flera gemensamma övningar nära Alaska. År 2024 genomförde ryska och kinesiska bombplan gemensamma operationer utanför Alaskas kust.
Kinesiska kustbevakningen gick samma år in i Norra ishavet via Berings sund, medan marinen fortsatte att öva i Berings hav.
– Kina gör det här för att signalera till USA att man kan göra det, men också för att visa att Kina är en supermakt som kan hävda sina intressen över hela världen, säger Andreas Östhagen.
Han varnar att Kina och Ryssland utöver sitt politiska samarbete också samarbetar allt mer militärt.
– Militärt samarbete kan snabbt bli en utmaning för väst generellt, och särskilt för USA. Så jag tror vi ska vara oroliga för vad det signalerar, och även för att ökad kinesisk och rysk aktivitet i Arktis tillsammans leder till ännu mer spänningar.
USA har inte tagit Arktis på allvar
Enligt Andreas Östhagen har USA försummat försvar och säkerhet i Alaska.
– USA har inte prioriterat kapaciteten i Alaska under de senaste två decennierna. USA har en isbrytare som knappt är i skick att användas, medan Kina har investerat i fyra, snart fem isbrytare. Nu är inte isbrytare det enda eller bästa måttet på kapacitet, men det isbrytarsamarbete som USA har tecknat med Finland handlar om att man nu först inser att man måste ha mer kapacitet i området.
Han säger också att USA inte har tagit Arktis, eller närheten till Ryssland i Arktis, och områdets ökade strategiska betydelse tillräckligt allvarligt.
– Det har man börjat ändra på.
Enligt Andreas Östhagen är en av de positiva effekterna av Donald Trumps intresse för Grönland en ökad satsning på amerikanska Arktis: man har börjat investera mera i Alaska.
Om Trump vill stoppa Ryssland i Arktis borde han enligt Östhagen fokusera mera på Norge, Sverige och Finland och mindre på Danmark och Grönland.
– I finska och norska Arktis, på gränsen till Ryssland, är vi väldigt nära majoriteten av ryska kärnvapen, medan de militära baserna i ryska Arktis och i Sibirien ligger längre bort från USA:s gräns och inte är lika strategiskt relevanta. Så vår del av Arktis är en mycket mer strategiskt central del av Arktis.
Enligt Östhagen kunde USA skärpa säkerheten i Alaska bland annat genom att utöka radar- och övervakningssystem. Och stationera fler jaktplan i området.
Och kustbevakningen i området spelar enligt honom en central roll för att hantera säkerhetsutmaningar. Och där kommer de nya isbrytarna in.
Långt efter Ryssland i Arktis
Enligt seniorforskare Robert Habeck ligger väst långt efter Ryssland när det gäller militär kapacitet i Arktis.
– Generellt kan man säga att ryssarna utökade sina nordliga kapaciteter tio år före européerna. Om man tittar på de militära kapaciteterna och vad som har investerats i den ryska nordflottan i Murmansk ligger vi långt efter.
Robert Habeck säger att den ryska invasionen av Ukraina blev en vändpunkt.
– Nu investerar alla, även amerikanerna, mycket i försvaret och i det nordliga försvaret. Men det tar tid att bygga isbrytare, till exempel, isbrytare som potentiellt också kan användas militärt.