Kommunstyrelsens ordförande Micaela Röman (SFP) gästade Yle Östnylands studio under måndagen (2.2).
Fullmäktigeordförande Heikki Vestman (Saml) var förhindrad att delta, men Tuomas Alaterä från samma parti bidrog på förhand per e-post med kommentarer till diskussionen.
Han är kommunstyrelsens första vice ordförande.
Röman och Alaterä listade de stora politiska frågorna i Sibbo under våren 2026.
1. Ekonomin och tillväxten
Sibbo kommun ska spara cirka två miljoner euro i år. Till det här arbetet hör att effektivisera den kommunala organisationen.
Tanken är att inte behöva ta till samarbetsförhandlingar med personalen, utan att omvandla arbetsuppgifter och inte nyanställa vid pensioneringar.
Betyder det mera jobb för dem som blir kvar och inte går i pension?
– Risken finns ju, men jag tror och hoppas de anställda är mer mottagliga att förändra sin egen arbetsbild. Det här eftersom vi inte ens har nämnt ordet samarbetsförhandlingar, säger Micaela Röman (SFP).
Tuomas Alaterä (Saml) tycker att det är tydligt att Sibbo kommuns ekonomi har påverkats av den allmänna ekonomiska situationen.
”Byggandet minskade i fjol. Men Sibbo har ett av de mest attraktiva lägena i Finland, och vi kan själva bestämma vilken typ av tillväxt vi vill ha”, skriver han.
Samtidigt blir utmaningen enligt Alaterä att balansera ekonomin så att skattebördan inte ökar och tjänster kan erbjudas på både finska och svenska.
Micaela Röman (SFP) var en av de politiker som drev igenom en skattehöjning i höstas, för att ge tid för arbetet med att effektivisera organisationen.
Sibbo höjde sin kommunala inkomstskatt inför 2026 med 0,20 procentenheter, från 6,60 till 6,80.
En skattehöjning är ändå inte ett vapen Röman är beredd att ta till varje höst.
– Det finns möjligheter att hitta sparåtgärder i driftsbudgeten. Vi måste på detaljerad nivå titta på resor, kurser, utbildningar och så vidare. Nya skattehöjningar är det sista kortet just nu, säger Röman.
Samtidigt som Sibbopolitikerna vill locka till exempel barnfamiljer till kommunen har politikerna Salpar skolas framtid på tapeten.
Det finns ett tidigare fullmäktigebeslut från början av 2025 om att Salpar skola ska hållas i gång tills nya Söderkulla skola är färdig. Antagligen är den klar kring 2028.
Förslaget från tjänstemannahåll, som genomgår politisk behandling som bäst, går ut på att Salpar skola ska stängas redan våren 2026.
– Många föräldrar letar efter mindre skolor än enhetsskolor. Vi som förespråkar byskolor upplever att vi skulle kunna vinna på att profilera Sibbo som en kommun med starka byskolor, säger Micaela Röman.
2. Simhallsinvesteringen
Sibbo kommun överväger att investera i en egen simhall. För tillfället badar Sibboborna i grannkommuner, som Vanda och Borgå.
”Simhallen är viktig, men dyr. Den har en jätteviktig roll i att förbättra invånarnas välmående. Det är samtidigt viktigt att projektet planeras och genomförs på ett ekonomiskt hållbart sätt”, skriver Tuomas Alaterä (Saml).
Micaela Röman (SFP) konstaterar att kommuninvånarnas hälsa är en jätteviktig fråga. Samtidigt sparar kommunen inte pengar på hälsovinster, eftersom sjukvårdskostnaderna bärs av välfärdsområdet.
Driftskostnaderna, och inte bara byggkostnaderna, för simhallen utgör det största problemet.
– Vill någon betala femtio euro för att simma en timme? Det tror jag faktiskt inte, säger Röman, som i ekonomiskt svåra tider tvekar om tidpunkten för en simhall är rätt.
Kommunen har redan gjort stora investeringar som belastar budgeten kraftigt, som NG8-området i Nickby och konstisbanan i Söderkulla, vilket lett till ett betydande underskott.
3. Ungdomarnas välmående och utbildning
Sibbo har inlett arbetet med den så kallade Sibbomodellen, som utgår från den internationella Planet Youth-modellen (Islandsmodellen).
Målet är att stärka barns och ungas välmående och förebygga bland annat rusmedelsbruk.
”Vi förväntar oss konkreta resultat. Sibbo kommuns strategi betonar att vi erbjuder högklassiga tjänster för barn och unga inom småbarnspedagogik, skola och fritid. Samtidigt minskar antalet barn, så vi måste hela tiden utvärdera vilket slags servicenätverk vi kan upprätthålla och utveckla”, skriver Tuomas Alaterä (Saml).
Micaela Röman (SFP) håller med om att politikerna inte bara vill ha fina visioner och undersökningar.
– Jag har kritiserat modellen för att den tar för lång tid. Vi vill ha konkreta bevis på vad som görs inom ramen för modellen, jämfört med vanligt ungdomsarbete. Det är ganska osynligt för oss beslutsfattare.
Trots att Sibbo har både svensk- och finskspråkiga politiker ser Röman ingen språklig klyfta i kommunpolitiken, utan betonar att samarbetet fungerar väl över språkgränserna.