Start

Det gick sämre för kommunerna i fjol och det märks också i servicen till invånarna

Kommunekonomin försämrades i fjol, visar Kommunförbundets analys av kommunernas bokslut. Det största raset skedde i de stora städerna.

En man demonstrerar i Tammerfors.
Tammerforsare protesterade i höstas mot planerade personalnedskärningar i staden. Förhandlingschef Jaakko Korpisaari vid Akavas specialorganisationer på bild. Bild: Vanessa Valkama / Yle

En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.

Det har varit mer regel än undantag de senaste åren att tudelningen på kommunfältet ökat. De stora städerna har gjort bra ifrån sig, medan små kommuner i periferin fått ökade problem.

Kommunförbundets analys av fjolårets bokslut tyder på något av ett trendbrott. Det går fortfarande bra för Helsingfors och Esbo, och Björneborg var stort på plus tack vare engångsposter.

Borgå, Vasa och Lovisa gjorde också ett positivt resultat.

Däremot var resultatet negativt i till exempel Tammerfors, Uleåborg och Åbo. Sämst i landet är fortsättningsvis Vanda, där underskottet den här gången var 81 miljoner euro.

Det sammanlagda underskottet i kommunekonomin var 800 miljoner euro år 2025.

Byggarbetsplats i Vanda.
Utan de stora städernas satsningar på byggen skulle byggbranschen vara i ännu större kris, uppger Kommunförbundet. På bilden syns ett spårvagnsbygge i Vanda. Bild: Matti Myller / Yle

Kommunerna fick för lite pengar för sysselsättningen

Konjunkturerna påverkar starkt kommunernas ekonomi.

Enligt Kommunförbundet är det ändå arbets- och näringsreformen som orsakat de största kostnaderna. Ansvaret för den offentliga arbetskraftsservicen flyttades över på kommunerna i början av fjolåret.

Kommunerna tycker att finansieringen för sysselsättningstjänsterna har varit otillräcklig.

De har kompenserat genom att anpassa verksamheten på sätt som åtminstone indirekt påverkar servicen som erbjuds invånarna.

– Omställningsförhandlingar, uppsägningar, andra anpassningsåtgärder för personalen, beskattningen, höjningar av avgifter och en stram budgetdisciplin i hela verksamheten, räknar Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen upp.

Minna Karhunen poserar vid en hiss.
Minna Karhunen hoppas på en reform av statsandelssystemet under nästa regeringsperiod. Bild: Seppo Ahava / Yle

”Inga nya uppgifter utan finansiering”

Resultatet per invånare var sämst i Högfors, -1 030 euro per invånare. I Kaskö var motsvarande siffra -577 euro.

– Kaskö sticker fram i Österbotten med sina negativa statsandelar, säger sakkunnige Benjamin Strandberg.

Helsingfors gjorde investeringar för 1 296 euro per invånare. Också Borgå, Esbo, Vasa och Åbo gjorde investeringar för över 1 000 euro per invånare.

Reformen av statsandelssystemet blir till mångas besvikelse inte av under pågående regeringsperiod. Kommunfältet hyser hopp om en parlamentariskt beredd reform under nästa period.

– Inga nya uppgifter utan finansiering, lyder Minna Karhunens hälsning till nästa regering.

Här kan du utforska resultatet i din egen kommun: