Finländarna älskar butikernas egna märkesvaror, så kallade private label-produkter som Pirkka, Coop och Xtra. De står för en fjärdedel av försäljningen inom dagligvaruhandeln, mätt i pengar.
Nu vill ändå regeringen begränsa affärernas egna märkesprodukter. Enligt ett förslag ska affärerna inte längre få gynna dem. Resultatet kan bli ett sämre utbud av inhemska varor, mer importerad mat och högre priser.
Ronja Sakkestad i Borgå är en av dem som ofta köper private label-produkter.
– Man får kompromissa ibland när matpriserna stigit. Butikernas egna märken är ett bra alternativ, de är ganska mycket billigare, säger hon.
Julia Ahlroos är inne på samma linje.
– Nu när maten har blivit så mycket dyrare under de senaste åren märks skillnaden. Jag brukar välja butikens egna märken till exempel när det gäller pålägg, mjölk och olika basvaror som man har hemma.
Några slumpmässigt valda private label-produkter i en S-butik är billigare än motsvarande produkter som säljs också i andra affärer:
Också i en butik som hör till K-gruppen är butikens egna märkesprodukter i regel billigare:
Handeln dominerar
Lagändringen motiveras med balans. I dag är det handeln som styr och industrin och producenterna som får foga sig, menar regeringen.
Misstanken är att matbutiksjättarna, alltså S- och K-kedjorna, kan diktera avtal och inköpspriser åt småproducenter och livsmedelsindustrin.
Det är helt sant att de som vill sälja sina morötter, kex, ägg eller sina färdiga soppor vidare till matbutikerna inte har så många alternativ att välja mellan.
De allra flesta affärer i Finland hör till S- eller K-grupperna.
Hur vanligt det faktiskt är att livsmedelskedjorna dikterar villkoren när de köper in sina märkesprodukter vet man inte.
Avtal och överenskommelser är affärshemligheter.
I en anonym enkät som livsmedelsmarknadsombudsmannen gjort säger ändå en del av dem som säljer sina produkter till de stora butikskedjorna att de blir utnyttjade av handeln.
Köpman: Förvirrande
Att tvinga butikerna att bli försiktigare när de ingår avtal med industrin eller att placera de egna märkesvarorna på en undanskymd plats i butikshyllan är ingen lösning på det här, menar handeln.
Köpmannen Mikko Länsiluoto i Borgå tycker att diskussionen kring lagen är svår att begripa. Han undrar vad det betyder i praktiken att han inte längre ska få gynna de egna märkesprodukterna.
Jag känner mig maktlös inför förändringen, säger Mikko Länsiluoto:
Köpmannen tänker att en begränsning av private label-produkterna sannolikt betyder att utbudet i butiken minskar. Det är synd, menar han.
– Vi har 16 000 produkter i den här butiken. Ungefär 20 procent av dem är av våra egna märken. De här varorna är viktiga för oss och framför allt för våra kunder.
Private label bra business för butikerna
Samtidigt som butikskunderna vanligen betalar mindre för butikernas egna märkesvaror, lyckas också affärerna ofta köpa in dem extra billigt och sälja dem vidare till kunderna med en procentuellt hög marginal, säger Mika Yrjölä vid Tammerfors universitet.
Han har forskat i livsmedelsmarknaden i många år.
– Butikernas marginaler är upp till sex procent högre på kedjornas egna märken, jämfört med andra produkter i samma kategori.
Stödja inhemskt
En som är för att styra upp private label-businessen är den ombudsman som ska övervaka att livsmedelsmarknaden i Finland fungerar.
– Handeln ska i framtiden inte få gynna sina egna märkesvaror på ett orättvist sätt, säger ombudsmannen Jarno Sukanen vid Jord- och skogsbruksministeriet.
Vad man menar med att gynna är oklart, medger också han.
Varken de som skriver lagen eller ombudsmannen vill ge konkreta exempel.
I stället menar de att det här klarnar när lagen trätt i kraft och köpmännen och industrin stöter på oklarheter som de vill reda ut.
Grundidén är i alla fall att matproducenterna i Finland ska få en bättre ställning, så att den inhemska produktionen överlever, menar ombudsmannen.
Motsatt effekt?
Forskaren Mika Yrjölä säger att lagändringen ändå kan leda till det motsatta.
I värsta fall blir det så besvärligt och dyrt att köpa in livsmedel från Finland att butikskedjorna börjar leta efter alternativ utomlands.
Också matpriserna påverkas, säger han.
– Det är oundvikligt att maten blir dyrare, åtminstone på kort sikt. Frågan är om vi som samhälle anser att det på lång sikt är så viktigt att stödja den inhemska matproduktionen att vi accepterar det här.
Det råd som förhandsgranskar regeringens lagförslag ställer samma frågor och vill att lagändringen preciseras innan den går vidare till riksdagen.
Livsmedelsmarknadsombudsmannen Jarno Sukanen är ändå inte bekymrad.
– Jag tror att handeln, om den är ansvarsfull, fortsätter att köpa in varor från både Finland och andra länder, sådant som kunderna vill ha. Prisnivån är för sin del ett resultat av utbud och efterfrågan, jag ser ingen automatisk koppling mellan lagändringen och stigande matpriser.
Hur tänker du kring valet mellan butikernas egna märkesvaror och andra produkter – spelar pris, ursprung eller något annat störst roll för dig? Kommentera!