Söderlångvik gårds avverkningar i populär skog i Dalsbruk oroar – över 750 har skrivit under namninsamling

Kimitoöns Natur vädjar till Amos Anderssons fond att stoppa avverkningen i Masugnsskogen. Över 750 underskrifter överlämnades på måndagen.

Masugnsskogen i närheten av Dalsbruks centrum hör till en av de mest besökta skogarna på Kimitoön och många populära naturstigar finns i området.

Därför är det inte särskilt överraskande att den lokala naturföreningen Kimitoöns Natur kämpar hårt mot avverkningar här.

– Masugnsskogen är väldigt omtyckt och besökt av både turister och ortsbor. Det är många som kommer hit, om inte dagligen så väldigt ofta, för att plocka bär eller njuta av den lummiga skogen, säger ordförande Ville Laitinen vid Kimitoöns Natur rf.

Stor oro för hur det ska gå i framtiden

Laitinen säger till Yle Åboland att föreningen har blivit nedringd av oroade människor som hört att det planeras skogsavverkningar i Masugnsskogen.

– Därför valde vi för drygt två veckor sedan att gå ut med en vädjan för att stoppa avverkningen och bad människor skriva under. Hittills har vi fått över 750 underskrifter och nu ska vi träffa representanter från Söderlångvik gård, säger Laitinen.

Enligt Laitinen handlar invånarnas och föreningens oro inte bara om det som just nu pågår intill naturstigarna i Masugnsskogen utan också om hur framtiden kommer att se ut.

En man står ute på balkongen på vintern. I bakgrunden snötäckt mark.
Ville Laitinen är ordförande för Kimitoöns Natur rf och är oroad för skogarnas framtid på orten. Bild: Jesper Alm / Yle

– Den del som nu ska avverkas är en del av en större helhet på cirka 100 hektar och där ska också genomföras avverkningar de kommande åren. Det här oroar då ingen riktigt vet hur landskapet kommer att förändras och många vill hålla kvar skogen, säger Laitinen.

Avverkningen i närheten av Dalsbruk centrum inleddes på måndagen

Den gulsvarta skogsmaskinen kör stadigt och bestämt längs med den på förhand bestämda rutten. Här och där plockas och kapas trädstammar som enligt skogsavverkningsplanen nu ska bort.

Amos Anderssons fond, som tidigare hette Konstsamfundet, idkar kontinuerlig beståndsvård i tätortsnära skogar och på övriga lämpliga områden.

Enligt Finlands skogscentral betyder det att man bevarar en hög virkesvolym i skogen och där växer träd av olika storlekar och åldrar.

Största delen av träden är små träd. Trädbeståndets struktur upprätthålls genom plockhuggning och luckhuggning och man gör inga omfattande förnyelseavverkningar.

En kvinna står utomhus med snö omkring sig. I bakgrunden röda hus, träd och buskar.
Verkställande direktör Annika Jansson vid Söderlångvik gård förstår oron som många har och välkomnar dialogen om skogarna på orten. Bild: Jesper Alm / Yle

– Det handlar om ett område som ursprungligen var tolv hektar stort men som nu är sju hektar stort och där träden ska plockavverkas. Vi går fram med varsam hand och ser det vi gör som vårdande åtgärder, säger verkställande direktör Annika Jansson vid Söderlångvik gård.

Jansson har full förståelse för den oro som Kimitoöns Natur och de som skrivit under känner, men tror att det delvis kan handla om missförstånd.

– Man har kanske inte all information, men vi har försökt föra en dialog och vi vill vara så öppna som det bara är möjligt då det kommer till de aktuella avverkningarna, säger Jansson.

Men det måste enligt Jansson betonas att det inte går att lämna skogen helt orörd.

– Där går åsikterna isär. Vi ser det som att vi inte kan lämna skogen ovårdad och anser att det handlar om skogsvård, medan andra vill lämna skogen helt orörd, säger Jansson.

Diskussionerna om skogarna har pågått i över ett decennium

De tusentals hektar skog som Amos Anderssons fond äger på Kimitoön har redan länge diskuterats och åsikterna om hur skogsbruket ska genomföras har diskuterats i många år.

– Den 19 januari bjöd vi in alla intresserade till skogen som nu ska avverkas för vi ville berätta om hur planerna ser ut och vad det är tänkt att göras där. Det är fint att folk engagerar sig och vi för gärna en dialog med dem som har olika åsikter, säger Jansson.

En skogsmaskin som används för att bearbeta träd i en snöbeklädd skogsmark.
Varsamt men bestämt plockar skogsmaskinföraren upp de träd som enligt skogsplanen ska bort i närheten av Dalsbruk centrum. Bild: Jesper Alm / Yle

Jansson säger att hon förstår att människor kan bli upprörda när de hör om avverkningar.

– Men när det gäller det här skogspartiet måste det skötas för att göra skogen trevligare. Så att vandringsleden som finns där ska vara trevligare att använda och få lite mer ljus och ge mer rum för yngre plantor, säger hon.

Skogarna runt Dalsbruk har skötts i hundratals år

Siv Vesterlund-Karlsson arbetar för skogssällskapet Finland och poängterar att det har funnits skötta skogar runt Dalsbruk som har varit omskötta i hundratals år.

– Det arbetet och det arvet för vi vidare och fortsätter sköta om skogarna som finns i området, säger Vesterlund-Karlsson.

En person som är iklädd en orange varselväst och står i en skogsmiljö med nedfallna träd och snö på marken.
Siv Vesterlund-Karlsson inspekterar de träd som avverkats. Bild: Jesper Alm / Yle

Har du förståelse för den oro som de som skrivit under känner?

– Utan vidare. Vi har fått lära oss att leva med det och att det finns många olika åsikter om skogsbruket idag. Alla åsikter tas i beaktande men genom god planering och gott samarbete har vi kommit fram till att det här är något vi vill göra, säger Vesterlund-Karlsson.

Vad betyder det då att man plockavverkar skogen?

– Cirka en tredjedel av stammarna tas ut. Man tar sjuka träd, svaga träd och en del grova träd. Målet är att ha träd i olika skikt samt många olika trädslag, säger Vesterlund-Karlsson.

Enligt Vesterlund- Karlsson skulle skogarna som Söderlångvik gård och Amos Anderssons fond äger också kunna avverkas med mer traditionella metoder, men i skogsplanen betonas att alla tätortsnära skogar ska avverkas enligt principer för kontinuitetsskogsbruk.

– Det betyder helt enkelt att metoderna är mjukare.

En hand som undersöker en nyavverkad trädstam, omgiven av barr och grenar.
Här kan man se hur rötan har angripit stammen och gör trädet svagare och utgör på sikt en säkerhetsrisk för dem som rör sig i skog och mark. Bild: Jesper Alm / Yle

Om ingen avverkning skulle genomföras skulle det kunna inverka på naturstigarna och vandringsledernas säkerhet, betonar Vesterlund-Karlsson.

– Vi har en del problem med röta som angriper främst granarna i skärgården och det är viktigt att få bort de träden. Jag kunde redan snabbt konstatera att granarna i Masugnsskogen hade angripits så säkerheten blir bättre när vi nu fäller dem, säger Vesterlund-Karlsson.

Kimitoöns Natur rf överräckte namninsamlingen med över 750 underskrifter till Söderlångvik gård vid 16-tiden på måndagen.