Politiker slår larm: Vårdreformen skapade kaos för svenskspråkiga med funktionsnedsättning

SFP är oroade över servicen för svenskspåkiga klienter med intellektuell funktionsnedsättning i Västnyland. Yle Västnyland har rapporterat om problemen under flera års tid.

En person lägger ett pussel på ett bord.
SFP-politiker lyfter upp bristerna i den svenskspråkiga servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Västra Nylands välfärdsområde. Bild: Mikko Savolainen / Yle

Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp i Västra Nylands välfärdsområde uttrycker allvarlig oro över bristerna i den svenskspråkiga funktionshinderservicen. Problemen har ökat sedan vårdreformen 2023, då Kårkullas tjänster överfördes till välfärdsområdena. Kårkulla var en samkommun som hade hand om servicen för de svenskspråkiga med intellektuell funktionsnedsättning.

SFP lyfter särskilt fram att expertgrupper splittrats och att kontinuiteten gått förlorad, vilket lett till att klienter inte längre får tillgång till samma experter.

Partiet har fått många rapporter om brist på svenskspråkiga vårdplatser, svårigheter att nå rätt personer och allmänt försämrad tillgänglighet på svenska.

SFP:s Nina af Hällström och Henrik Wickström betonar att personer med intellektuell funktionsnedsättning är en dubbel minoritet och särskilt utsatta. De kräver nu att Västra Nylands välfärdsområde tar sitt ansvar och utarbetar en konkret plan för att garantera service på svenska inom primärvård, specialistvård och boendetjänster.

Problem sedan vårdreformen

Yle Västnyland har under flera år rapporterat om problem. Redan i mars 2023 kom det fram att patienter tillfälligt blev utan central service när ansvar och patientuppgifter föll mellan stolarna.

Särskilt svenskspråkiga familjer hade svårt att navigera i den nya strukturen och visste inte vart de skulle vända sig. Välfärdsområdet medgav systemfel och brist på resurser och införde då ett rådgivningsnummer för funktionshinderservicen.

I juni 2025 lyfte Yle hur stödet till personer med funktionsnedsättning hade försämrats efter reformen. Malena Lindström och hennes son Jeremy Pratt, som har autism, förlorade stora delar av sin stöd- och rehabiliteringsservice och var tidvis utan terapi i upp till tio månader.

Intresseorganisationen FDUV beskrev läget som en kris för svenskspråkiga familjer, där bristande samordning och nedskärningar riskerade allvarliga konsekvenser för barnens utveckling.

I januari 2026 visade Yle att problemen kvarstår. Det är fortfarande svårt att få tillgång till svenskspråkig personal och tillräckliga vårdplatser. Ett exempel är Vippe Volanen, som har väntat i åtta år på en plats i ett gruppboende och fortfarande bor hos sina föräldrar. De anhöriga vittnar om oro för framtiden och önskar bättre möjligheter till ett självständigt och socialt liv för den snart 30-åriga sonen.

SFP vill nu se konkreta åtgärder för att säkra den svenskspråkiga servicen i välfärdsområdet.