Idén till ett nytt verk om Finlands konsthistoria föddes vid ämnet konstvetenskap vid Åbo Akademi. Lärarna insåg att studenterna behöver en mer dagsaktuell kursbok, säger professor i konstvetenskap och ansvarig forskare för projektet Marie-Sofie Lundström.
Det är inte bara på universiteten man får ta del av den nya boken då den väl blir färdig. Den riktar sig främst till en bred allmänhet som är intresserad av konst och arkitektur.
Översikten sträcker sig från medeltiden till nutid. Den bygger vidare på den etablerade konsthistorien, men breddar perspektiven. Avsikten är att ge en uppdaterad tolkning av den visuella värld vi lever i och att ge mer plats åt ämnen som tidigare hamnat i skuggan i konsthistoriska översikter, säger Lundström.
I den nya boken inkluderas också sådant som traditionellt inte har varit konst.
– Verket behandlar inte bara bildkonst och byggnader, utan också exempelvis stadsplanering, designföremål och hantverk, det vill säga bruksföremål och sådant som finns i människans vardag, säger Lundström.
Konstfältet idag är överlag bredare än det har varit förr. Nu finns digital och offentlig konst, fotografi och skulptur i nya sammanhang, och också hållbarhetsfrågor inom arkitekturen, säger Lundström.
”Tidigare konstöversikter är sällan neutrala”
Planen är att det nya verket kommer ut år 2027, mer än 20 år efter det senaste översiktsverket över finländsk konsthistoria. Enligt Marie-Sofie Lundström behövs boken eftersom forskningsläget och perspektiven har förändrats sedan dess.
Särskilt äldre konstöversikter var ofta tydligt präglade av sin tids nationella ideal, och det syns i vad som togs med och vad som utelämnades, säger Lundström. Perspektiven har med tiden breddats, men också i senare översikter märks hur urval och betoningar speglar den tid då de skrevs.
– Vi måste förstå de värderingar och normer som har påverkat hur vi ser på konsten genom tiderna. Vi kan inte heller förstå dagens konst utan en historisk bakåtblick.
Även det nya verket påverkas givetvis av sin tid och syn på konst. Projektarbetarna har noga funderat på vad som ska finnas med i verket.
En viktig skillnad är att det nya verket har ett annat upplägg än tidigare konsthistoriska översikter, säger Lundström.
– Vi har funderat mycket på vad Finland egentligen är. I boken utgår vi inte bara från dagens landsgränser eller kuststäderna, utan tar också med inlandet i högre grad och områden som historiskt har hört till Finland.
Åbo går som en röd tråd genom Finlands konsthistoria
Det går inte att prata om Finlands konsthistoria utan att nämna Egentliga Finland och Åbo.
Arvet från den svenska tiden finns kvar i form av bland annat Åbo domkyrka, Åbo slott och mycket annat, säger Pia Wolff-Helminen, som är projektassistent.
Dessutom föddes den finska konstutbildningen i staden på 1800-talet, bland annat genom Åbo ritskola, vilket fick stor betydelse för stadens konstliv och bildkonst.
– Också efter att Finland blev en del av Ryssland fortsatte Åbo vara viktig. Många blickade fortfarande västerut i sina kulturella och akademiska kontakter, säger Wolff-Helminen.
Även i modernare tider, som 1900-talet och 2000-talet fortsätter Åbo ha en tydlig roll inom finländsk konst, bland annat inom surrealismen på 1930-talet och realismen på 1970-talet.
Men också arkitekturen och stadsplaneringen fortsätter vara viktig, säger Wolff-Helminen. Till exempel var Åbo väldigt stark inom funkisarkitekturen på grund av bland annat arkitekten Erik Bryggman.
– I dag är Åbo intressant hur hållbarhet och klimatförändringen beaktas i arkitekturen till exempel i nya bostadsområden.