Den här veckan firas 112-veckan och i samband med den väljer många frivilliga brandkårer att ordna evenemang. Pargas frivilliga brandkår valde i år att visa upp föreningens brandbilar och berätta om uppdraget som avtalsbrandman vid den lokala mataffären Reimari.
Roland Westerlund, som är kårchef vid Pargas FBK, säger att det är viktigt att föreningens verksamhet syns i samhället och synligheten är också viktig för att locka nya frivilliga med i verksamheten.
– Vi håller hela tiden på och funderar på olika sätt att få nya medlemmar. Problemet är att folk kanske inte vågar komma med för att de tror att deras kondition inte räcker till, men med en bra grundkondition kan du komma med och prova i alla fall, säger Westerlund.
Vad är det för konditionskrav som ställs på avtalsbrandmän i dag?
– Tillsvidare räcker det att du genomgår en läkargranskning och får ett utlåtande att du är lämplig som avtalsbrandman. För de som blir rökdykare ställs det hårdare krav, då behöver du göra ett konditionstest varje år och du måste klara av att få ett FireFit-index på minst 3, säger Westerlund.
”Det är en livsstil att vara avtalsbrandman”
En avtalsräddningsperson kan få delta i alla möjliga sorters utryckningar som till exempel husbränder, trafikolyckor, stormskador och mycket annat. Pargas FBK har mellan 40 och 60 uppdrag per år, cirka 15 personer ingår i larmgruppen.
– Tröskeln är ganska hög för folk att våga komma med. Många kommer för att prova, men sedan faller de ändå bort. Det är ganska tidskrävande att vara avtalsbrandman, det är egentligen ingen hobby, det är en livsstil, säger Westerlund.
Även om det tar mycket tid att vara avtalsräddningsperson, tycker Westerlund ändå att fördelarna väger tyngre.
– För mig känns det bra att kunna hjälpa till och finnas där då det behövs. Visst kräver det ganska mycket tid och många kurser att gå för att ta sig uppåt. Det har varit en lång väg, men det har varit värt det, säger Westerlund.
Förutom larmavdelningen har föreningen också många andra avdelningar, som säkerhets- och stödavdelningen, damavdelningen, veteranavdelningen och ungdomsavdelningen. Säkerhets- och stödgruppen kan vara lättare att delta i för dem som inte direkt vill delta i den operativa verksamheten, tipsar Westerlund.
Konditionstest kan bli obligatoriska också för avtalsräddningspersoner
Tidigare har konditionstesten enbart varit obligatoriska för yrkesbrandmän och rökdykare, men just nu planerar Inrikesministeriet att konditionstesten ska bli obligatoriska också för avtalsräddningspersoner och att alla avtalsräddningspersoner åtminstone bör nå upp till nivå 2.
– Tanken i sig är kanske god. Det är ganska fysiskt krävande att vara brandman, du ska dra slangar och orka hålla igång. Men det kan också leda till att många som annars är i bra form inte når upp till kraven och inte längre kan delta i den operativa verksamheten, säger Westerlund.
I fall kraven på konditionsnivå blir verklighet kan situationen bli speciellt utmanande på glesbygden och i skärgården, där det redan kan vara utmanande att hitta tillräckligt med frivilliga.
I Pargas FBK:s larmgrupp är nästan hälften av avtalsräddningspersonerna kvinnor och för dem kan det också vara svårare att nå upp till konditionskraven, konstaterar Westerlund.
”Roligt och lärorikt att vara med”
Susanne Rosenlöf har varit aktiv i FBK i nästan åtta år. Allt började då hon såg en annons i tidningen att Pargas FBK sökte mera folk.
– Jag tyckte det lät intressant och här är jag än i dag. Det är roligt och lärorikt att vara med. Kraven har ökat och ju mer du vill göra desto mera krav blir det. Om kraven höjs måste jag försöka skaffa mig mera muskler, så att jag fortfarande kan vara med, säger Rosenlöf.
Vad tycker du om att kraven planeras höjas?
– Det är lite tvåsidigt, det är bra att det finns krav för de uppdrag vi är med på är ganska krävande emellanåt. Men det finns olika uppgifter och alla uppgifter kräver inte en lika hög konditionsnivå, men en bra grundkondition måste man ha, säger Rosenlöf.
”Det känns lite skrämmande att bli avtalsbrandman”
Under lördagens evenemang i Pargas är det speciellt många barnfamiljer som vill titta närmare på brandbilen. Alla är överens om att FBK:s verksamhet är viktig, men de tvekar ändå att själv bli avtalsräddningsperson.
– Jag vet inte om det riktigt är min grej, eller varför inte. Det känns lite skrämmande, det är väl ofta ganska allvarligt då de behövs, men det är jätteviktigt att de finns, säger Pargasbon Anna Eklund.
– Det skulle vara jättebra om jag kunde använda min fritid till något som kunde vara till nytta, men nu då barnen är små går den lilla fritid jag har till att sköta disken. Jag kanske kunde gå med sen då jag har mer tid, om konditionen räcker till, säger Pargasbon Esa Lempinen.
Pargas FBK:s larmgrupp håller träningar varje torsdag kl. 18 på Pargas brandstation. Den som är intresserad av att komma med i verksamheten får gärna komma på plats och prova på.