I november lämnade Vasa finska församlings kyrkoherde Teijo Peltola in en begäran om omprövning till domkapitlet i Lappo stift. Peltola vill att domkapitlet ska ta tillbaka den varning som han fick tidigare under hösten.
I sin omfattande begäran om omprövning skriver Peltola att varningen getts lagvidrigt, på bristfälliga grunder och att den äventyrar hans rättssäkerhet.
Peltola anklagar också Vasa Seta för att ha utsatt honom för påtryckningar, och domkapitlet och sin chef för att de inte satt stopp för hotelserna.
Peltola anser att hans varning är ett exempel på oklarheterna i förvaltningen. Han kräver att domkapitlet ska ge honom en offentlig och detaljerad motivering.
Tidningen Uusi Tie var först med att att rapportera om det här.
Peltola upplever att Seta utövat påtryckning, Seta nekar
Bakgrunden till den varning som domkapitlet gav Peltola i oktober är de problem som uppdagats inom arbetsgemenskapen i Vasa finska församling.
Det har bland annat uppstått konflikter om ordnandet av regnbågsmässor och om Peltolas inställning till sexuella minoriteter och könsminoriteter.
Peltolas begäran om omprövning fanns på domkapitlets föredragningslista i december. Då beslöt domkapitlet att inte ta upp den till behandling. Motiveringen var att varningen var en typ av arbetsledning, en åtgärd som förbereder ett eventuellt avslutande av anställningsförhållandet och som man inte kan ompröva.
I sin begäran konstaterar Peltola att han utsatts för hot och svartmålande med anledning av regnbågsmässorna. Just regnbågsmässorna har en central roll i kyrkoherdens och församlingens kris.
Peltola berättar att Setas lokalförening i Vasa kontaktade honom våren 2024 när han blivit kyrkoherde i församlingen. De framförde önskemål om att församlingen aktivt skulle delta i ordnandet av regnbågsmässor.
Enligt Peltola gick han med på att träffa Setas representanter och framförde församlingens linje: Vasa finska församling har inte fattat något beslut om att inleda regelbunden regnbågsverksamhet, men enskilda anställda kan delta i den svenska församlingens regnbågsmässor på sin fritid.
Peltola upplevde att ordföranden för Vasa Seta pressade och rentav hotade honom när ordföranden sa att han kommer att lyfta upp saken i offentligheten och rikta kritiken mot kyrkoherden personligen. Det här gav ytterligare bränsle åt den offentliga diskussionen.
Enligt Peltola hade Setas agerande och den offentliga belastning som det ledde till en påtaglig effekt, både på atmosfären inom arbetsgemenskapen och på hans egen ställning.
Jani Ukkonen, ordförande för Seta i Vasa, nekar till att ha utövat påtryckningar och hot, men medger att han kunde ha låtit bli att nämna vissa saker i diskussionen. Frågan är känslig och rör upp känslorna.
– Då uppstår det lätt missförstånd, konstaterar Ukkonen.
Enligt Ukkonen är det Seta i Vasas syfte att driva de ärenden som föreningen arbetar med och han upplever inte att föreningen vare sig vill eller kan påverka kyrkans verksamhet.
Kyrkoherde Teijo Peltola berättar att han rapporterat om påtryckningarna till domkapitlet och sin chef, biskop Matti Salomäki.
”I mitt tjänsteutövande har jag blivit utsatt för påtryckningar och offentlig svartmålning, men domkapitlet och min chef har inte vidtagit åtgärder för att skydda min säkerhet”, skriver Peltola i sin begäran om omprövning.
Fler nya medlemmar i svenska församlingen
Enligt Vasa svenska församlings kyrkoherde Mikael Forslund gick 99 personer med i Vasa svenska församling under fjolåret. Det var betydligt fler än år 2024 när 64 personer inträdde i församlingen.
Forslund tar ändå inte ställning till om det ökade antalet beror på att medlemmar i Vasa finska församling bytt församling. I ett svar via e-post skriver Forslund att det är svårt att säga något om orsaken till att människor ansluter sig till församlingen men att en del till exempel gör det i samband med dop för att kunna vara faddrar.
I övrigt kommenterar Forslund inte den finska församlingens situation eller om den påverkar samarbetet inom Vasa kyrkliga samfällighet.
Varför är motiveringarna inte offentliga?
Teijo Peltola skriver också att han vill att Lappo domkapitel ska återta den varning som domkapitlet gett honom.
Enligt Peltola gav domkapitlet honom en skriftlig varning men lät bli att offentliggöra motiveringarna.
I sitt beslut stödde sig domkapitlet på vissa sekretessparagrafer i förvaltningslagen. Enligt Peltola saknar hemlighållandet laglig grund.
Domkapitlet meddelade också att man inte kan söka ändring i ärendet eftersom det handlar om ”beredning av ärende”. Peltola kräver att domkapitlet klargör varför utdelandet av en varning ses som beredning trots att beslutet är fattat och har kungjorts.
Enligt kyrkolagen har den som beslutet gäller rätt att begära omprövning eller besvära sig, om beslutet påverkar personens rättigheter eller förmåner.
Lappo stifts domkapitel tillbakavisar Peltolas påståenden. Enligt lagfarne assessorn Tuomas Hemminki fick Peltola kännedom om motiveringen för varningen i oktober, dagen efter att domkapitlet fattat beslut i frågan.
Hemminki skriver också i sitt mejl till Yle att ärendet blivit offentligt efter att Peltola och den finska församlingens församlingsråd fått besked om det.
Tuomas Hemminki har tidigare sagt till Yle att varningen till Peltola är osedvanlig och att det bara delats ut en eller två motsvarande varningar under Hemminkis elva år på domkapitlet.
Kyrkoherden: Varningen grundad på intryck
Kyrkoherde Teijo Peltola berättar att han svarade på domkapitlets begäran om utredning med flera dokument där han lyfte fram konkreta åtgärder för att förbättra situationen inom arbetsgemenskapen.
Enligt honom har domkapitlet ignorerat dem och huvudsakligen grundat varningen på anonyma brev och meddelanden och på arbetarskyddsfullmäktiges åsikter.
Peltola anser att grunderna för varningen är oklara. Han hänvisar till att enligt förvaltningslagen ska ett beslut alltid grunda sig på utredning, och det får inte stödja sig på intryck eller anonym feedback.
Det här är en bearbetad och kompletterad översättning av Merja Siiriläs och Birgitta Vuorelas artikel Kirkkoherra syyttää Vaasan Setaa uhkailusta – Seta kiistää painostuksen, vaikka ”jotain olisi voinut jättää sanomatta”. Översättningen är gjord av Erika Rönngård som även kompletterat artikeln med Mikael Forslunds kommentar.