William Holmfors studerar för tredje året på bilmekanikerlinjen vid Yrkesakademin i Vasa. Han är i slutskedet av sina studier och har en klar uppfattning om vilka bilar som är intressantare att jobba med.
Bensin och dieselbilar är betydligt enklare att jobba med, konstaterar han.
– Som ungdom och pojke så kanske jag inte tyckte jättemycket om elbilarna. Men det kommer mer och mer av dem och man måste inse att det är framtiden.
Högspänning kräver försiktighet
I YA:s verkstadshall är ett antal kundbilar intagna som väntar på olika reparationer. Elbilar förekommer också, även om de än så länge är mer sällsynta. Själva utbildningen har också en egen elbil som de studerande får öva på.
En del av utbildningen kring servicen av el- och hybridbilar hör till valbara examensdelar och en del hör till basundervisningen, berättar Anders Stens som jobbar som lärare på bilmekanikerlinjen.
– Vi gör en bil helt spänningslös, det gör varenda elev själv.
William Holmfors har egen erfarenhet av jobb med elbil. Han har bland annat bytt en AC-kompressor och då behövde han göra elbilen strömlös det vill säga koppla bort högspänningskabeln till kompressorn.
– Det är lite mera spännande och man måste vara mycket mera försiktig.
Eftersom elbilen har högspänning kräver hanteringen mer säkerhet.
– Det kräver avskildhet. En service är inga problem, men om du ska göra den spänningslös måste den vara avskärmad, säger Anders Stens.
Stens påpekar att det kräver vissa specialverktyg som har högre krav och du måste ha gummihandskar på dig och skydd.
– Och börjar man plocka ner batteripaket så behövs en helt särskild lyft eftersom de är bredare.
Från mekaniker till elektriker
På Yrkesakademin får bilmekanikerstuderandena en baskunskap om el- och hybridbilar, men själva specialiseringen sker på märkesverkstäderna som YA har ett tätt samarbete med. Moderna bilar har också väldigt mycket elektronik så allt mera av utbildningen kretsar också kring elarbeten och diagnostik.
– Det är mycket mer invecklat. Man ska ha rättigheter och rätt kunskap. Det går inte mera att vem som helst skruvar på dem, säger William Holmfors och fortsätter:
– Det blir mer och mer som en elektriker. Man ska vara väldigt mångsidig i den här branschen. Man ska kunna svetsa, man ska kunna med elbilar, man ska kunna byta vanliga bromsar och göra service.
Utvecklingen inom bilteknologin går snabbt framåt, så det är en evig kamp att försöka hänga med i svängarna, konstaterar Stens.
– Teknologin går jättefort framåt. Jag har själv varit på flera elkurser och försöker hänga med det senaste. Men det är klart det ställer krav.
Mer arbete med huvudet
Och det är bara att försöka hänga med för elbilarna är sannolikt här för att stanna och Kenneth Sundin som är utbildningschef inom teknik och IT på YA tror att man kommer att serva mycket mera elbilar på utbildningen i framtiden.
– Kundbilarna går mera ditåt. Vi kommer att ha en större blandning än vi har idag.
Enligt Stens kommer man att gå mera mot diagnosmekaniker som går ut på felsökning inom el men också inom mekaniken. Och diagnosmekanikern har nog ett fysiskt lättare arbete.
– Han kommer att ha mera arbete med huvudet än med fysiken. Det blir datanät i bilar som krånglar till och ska mätas med oscilloskop (mätinstrument för elektriska signaler, red. anm). Allt det ingår i diagnosmekanikutbildningen.
Också William Holmfors tror på ett mindre fysiskt arbete i framtiden. Han hoppas kunna studera vidare till ingenjör efter sin bilmekanikerutbildning.
– Det är väldigt roligt, men jag tror inte att man kan hålla på med det här hela livet. Det är ganska påfrestande. Det är krångliga arbetsförhållanden, man ska böja sig mycket och det är oljeklott.