WASHINGTON USA:s president Donald Trump var i sitt esse under det en timme och 47 minuter långa talet, som slår rekord som det längsta State of the Union-talet i USA:s historia.
Det var stora ord. Som vanligt. Men inte mycket nytt.
– Vår nation är tillbaka. Större, bättre och starkare än någonsin, inledde Trump årets tal om nationens tillstånd.
Inledningsvis höll han sig uppenbart till manus, vilket är långt ifrån en självklarhet sett till de tal jag fått bevittna i Vita huset under de senaste månaderna.
Nu var det onekligen mycket som stod på spel, framför allt att övertyga amerikanerna om att USA är på rätt spår – vilket Trump lade stor energi på.
Som ofta med Trump serverades en hel del överdrifter och också falska påståenden, om allt från valfusk till ekonomi.
Men talet var närmast ett rekordlångt hyllningstal av Donald Trump, till Donald Trump. En klar framtidsvision saknades och överraskningsmomenten uteblev.
Enligt Trump är USA:s ”storslagna ekonomi mer storslagen än någonsin tidigare”.
Hur mår ekonomin?
Att USA:s ekonomi är hetare än någonsin är inte en sanningsenlig tolkning av läget.
År 2025 växte ekonomin med 2,2 procent. År 2024 var motsvarande siffra 2,3.
Visst har Trumpadministrationen sett ljusglimtar. Den årliga inflationstakten sjönk en aning i januari jämfört med i december, men fortfarande är inflationen högre än USA:s centralbanks mål på två procent.
Trump hävdade att har han drivit igenom de största skattelättnaderna i USA:s historia i och med lagpaketet One Big Beautiful Bill. Men det stämmer inte.
Enligt den konservativa tankesmedjan Tax Foundation handlar det om de sjätte största skattelättnaderna.
Övertygade Trump väljarna?
Det stora fokuset på ekonomin var väntat, och helt tydligt ett svar på kritiken om att Trump inte lyssnar på vanliga amerikaners oro om de höga levnadskostnaderna.
Många av Donald Trumps inbitna väljare delar sannolikt den bild av USA som Trump förmedlade i talet, oavsett statistik.
Men ekonomin är ändå objektivt sett Trumps största orosmoment inför novembers mellanårsval. Frågan är om han övertygade väljarna under sitt tal.
Trots prat om USA:s guldålder visar opinionsmätningarna inför talet det motsatta, ur väljarnas perspektiv.
Konflikt med Demokraterna
Som väntat kritiserade Donald Trump sin företrädare Joe Biden.
Och som väntat demonstrerade Demokraterna mot Trump. En del av partiets kongressledamöter hade redan inför talet valt att bojkotta det och andra, om än få, gick ut medan det pågick.
Trump uppmanade kongressen att stiga upp ifall de håller med om hans påstående, och sa:
– USA:s regerings främsta uppgift är att skydda sina medborgare, inte illegala invandrare.
Demokraterna satt medan Republikanerna steg upp och applåderade vilt. Det är bra tv, och en bra bild att förmedla inför anhängare på sociala medier.
Senare sa Trump, uppenbart irriterad, att Demokraterna borde skämmas. Det ledde till det hetaste meningsutbytet under hela talet.
Demokraternas kongressledamot Ilhan Omar från Minnesota ropade ”du har dödat amerikaner”, medan Trump svarade ”du borde skämmas”.
Vid de här konflikterna var manuset ett minne blott och den måttfulla Trump byttes ut mot den defensiva.
– De här människorna är galna. Tro mig, de är galna. Vi är lyckliga som har ett land med människor som de här (med hänvisning till Republikanerna), Demokraterna förstör vårt land, men vi stoppade dem i sista ögonblicket, sa Trump argt.
Utrikespolitiken fick litet fokus
Efter ungefär en och en halv timme vände Donald Trump fokus mot utrikespolitiken, som fick förhållandevis litet fokus under talet.
Trump inledde med att tala om kriget i Gaza och sa att alla ur gisslan har återbördats, såväl levande som döda, vilket stämmer.
Han påstod än en gång att han avslutat åtta krig, vilket inte stämmer trots att han varit delaktig i flera fredsprocesser.
Vad beträffar Iran, som USA överväger att anfalla, sa Trump att landet fortfarande förhandlar med USA och att han föredrar en diplomatisk lösning, men att Iran ännu inte har yttrat orden ”vi kommer aldrig ha ett kärnvapen”.
Det har Iran förvisso sagt, även om det förekommer bevis på att Iran har anrikat uran och testat komponenter som behövs för ett kärnvapen.
Trump lyfte det faktum att Natoländerna utökat sina militära satsningar och beslutat att höja anslagen till fem procent av respektive lands bruttonationalprodukt fram till 2035, efter press från honom.
I övrigt fick Europa knappt något utrymme under talet, vilket kan tolkas positivt med tanke på den retorik Trump har haft kring sina allierade.
Han nämnde exempelvis inte Grönland. Och ibland är inga nyheter kanske de bästa nyheterna. Men frågan är hur länge det varar.
Josefin Flemmich är USA-korrespondent och bevakar Trumpadministrationen på plats i Washington D.C.