Analys: Trump kan få Island att söka skydd i EU

Island drog sig ur förhandlingar om medlemskap 2015. Nu är både den säkerhets­politiska och ekonomiska verkligheten en annan.

Kristrún Frostadóttir skakar hand med Ursula von der Leyden inför kamerorna.
Ett av Islands statsminister Kristrún Frostadóttirs vallöften var en ny folkomröstning om EU. I mitten av januari träffde hon EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Bryssel. Bild: OLIVIER MATTHYS / EPA
Journalisten Magnus Swanljung på Svenska Yles nyhetsredaktion.
Magnus SwanljungNordenkorrespondent

Enligt källor till nättidningen Politico kommer Island att hålla en folkomröstning om nya förhandlingar med EU redan i augusti.

Det skulle innebära att man ser ett medlemskap som mer brådskande än tidigare. Hittills har omröstningen planerats till 2027.

Bakgrunden är USA:s president Donald Trumps hot som närmast berört Grönland men som skakar hela den arktiska regionen.

I sitt tal i Davos i januari talade Trump om USA:s behov av Island fyra gånger. Även om han troligen blandade ihop öarna och syftade på Grönland, var det knappast ägnat att lugna ner islänningarna.

Särskilt inte som det en vecka tidigare hade läckt ut att hans ambassadörskandidat Billy Long skämtat om Island som USA:s 52 delstat.

Island, som är medlem av Nato men saknar eget försvar, är i praktiken helt beroende av USA. Nu ser landet ett behov av att också knytas närmare Europa.

Annan verklighet än senast

För Island handlar EU-medlemskapet ändå inte bara om säkerhet och trygghet, utan även om ekonomiska för- eller nackdelar.

I en intervju för Svenska Yle i fjol sa Islands socialdemokratiska statsminister Kristrún Frostadóttir att hon inte kommer låta sig skrämmas in i EU, utan att ett medlemskap bara är aktuellt om det gör livet bättre för islänningarna.

De senaste förhandlingarna som inleddes 2009 avslutades helt 2015 då Island bad om att inte längre vara ett kandidatland.

Då växte den isländska ekonomin, medan EU:s krisade. Men den avgörande frågan var ett gräl om fisket som utgör omkring hälften av Islands exportinkomster.

Nu ser mycket annorlunda ut.

De gamla tvisterna om fisket utkämpades i första hand med Storbritannien som har lämnat unionen.

För islänningarna kan också den egna ekonomin få EU att framstå i ett allt ljusare skimmer. Som invånare i ett litet land med egen valuta kämpar de med inflation och skyhöga räntor på bostadslån.

Kan få gräddfil in i EU

Om och när Island väljer att återuppta förhandlingarna är ännu oklart, men ytterligare ett skäl att skynda är EU:s strävan att erbjuda Ukraina ett partiellt medlemskap redan nästa år. Island vill inte hamna på efterkälken när unionen utvidgas.

Istället kan det gå överraskande fort. Om islänningarna säger ja till EU kan landet få en gräddfil. Island är redan en del av Schengen och en stor del av lagstiftningen är EU-anpassad.

Även i Norge kan vi vänta oss en allt intensivare debatt om EU-medlemskap på grund av det nya världsläget. Den nyvalde ledaren för oppositionspartiet Høyre, Ine Eriksen Søreide, är en varm anhängare av medlemskap även om hon väntar in övriga partier innan hon på allvar vågar driva frågan.

Magnus Swanljung är Svenska Yles Nordenkorrespondent.