I juli 2019 gör en kvinna en polisanmälan om misstänkt människohandel inom sitt äktenskap. Hon är då klient hos hjälpsystemet för offer för människohandel.
Hon har precis skilt sig från sin man efter ett arrangerat äktenskap som varat i tio år. Hon och hennes make har båda flyttat till Finland från ett annat land.
Enligt kvinnan har mannen sett henne som sin tjänare och misshandlat henne upprepade gånger. Hon har inte haft egna pengar att röra sig med. Han har också utsatt henne för sexuellt våld.
Under hela äktenskapet har kvinnan utsatts för våld av sin man: fysiskt, psykiskt och ekonomiskt.
Hon flyr till slut till ett jourhem på våren 2018.
Polisen inleder endast en förutredning
Polisen inleder en förutredning om människohandel 2019. Det är inte en egentlig förundersökning.
En förutredning görs i allmänhet för att reda ut omständigheterna för att ingen grundlöst ska misstänkas för brott.
Polisen förhör kvinnan för första gången i september 2019. Hon hörs på nytt i januari 2020.
Hennes make förhörs nästan ett år senare, i augusti 2020 och deras barn hörs några månader senare.
I mars 2021 tar utredningen ny vändning. Då börjar polisen misstänkta kvinnan för brott.
Hennes exman har polisanmält henne för att ha flyttat 28 000 euro från parets gemensamma konto till sitt eget. Kvinnan misstänks för grov förskingring.
I det här fallet inleder polisen en förundersökning genast.
Maken hörs som målsägande och kvinnan hörs som misstänkt under våren 2021.
Söker besöksförbud
Helsingforspolisen har under 2021 ont om tid och andra utredningar prioriteras framför människohandelsfallet. Fallet är fortfarande bara i förutredningsskedet.
Under våren 2022 ansöker kvinnan om besöksförbud mot mannen, men Helsingfors tingsrätt förkastar hennes ansökan.
En egentlig förundersökning om människohandel inleds först i november 2022 och den går till åklagaren för åtalsprövning i februari 2023.
Åklagaren beslutar i juni 2023 att inte väcka åtal för människohandel eftersom det saknas tillräckliga bevis. Det här beslutet är nästan helt och hållet sekretessbelagt.
Samtidigt beslutar åklagaren att inte heller åtala kvinnan för grov förskingring.
”Fanns tid att väcka åtal för misshandel, men det skedde inte”
I juni 2023 kan åklagaren inte heller väcka åtal för den misshandel som kvinnan utsatts för, och som fick henne att söka sig till ett jourhem för våldsutsatta personer våren 2018.
Orsaken är att misshandel är ett brott som preskriberas efter fem år.
Polisen har aldrig ens utrett fallet som misshandel fastän kvinnan berättat att maken varit våldsam mot henne.
Då gör kvinnan något mycket ovanligt. Med hjälp av det mångkulturella kvinnoförbundet Monika-Naisets kriscenter gör hon ett klagomål till riksdagens justitieombudsman (JO).
Kvinnan är klient hos kriscentret.
”Det fanns tid till slutet av 2022 att väcka åtal för misshandel, men det skedde inte”, står det i klagomålet.
Enligt kriscentrets ledare Natalie Gerbert är det ytterst få av deras klienter som klagar på myndigheterna till JO.
– Människor är rädda för att deras liv i Finland påverkas om de klagar på polisens eller myndigheternas agerande.
Polisen medger att lagen tolkats fel
Att polisen aldrig utredde våldet som kvinnan utsatts för som misshandel beror på en feltolkning av strafflagen. Det här medger Helsingforspolisen för Justitieombudsmannen.
Polisen har utgått från att våld har varit en del av människohandelsbrottet, men så är det inte enligt strafflagen. Däremot ingår våld som en del av grov människohandel.
Helsingforspolisen skriver i sitt utlåtande till JO att en förundersökning om misshandel borde ha inletts efter att kvinnan förhördes i september 2019.
Justitieombudsmannen anser att förundersökningen tagit orimligt lång tid. Kvinnan ska därför få ekonomisk ersättning från Statskontoret.
Svenska Yle har haft kontakt med kvinnan, men hon har tackat nej till att ställa upp på intervju.
Polisen: Misslyckanden sker ibland
Helsingforspolisen svarar bara skriftligt på Svenska Yles frågor.
Varför utredningen dragit ut på tiden kan polisen inte svara på.
”I det här fallet har förundersökningen gått vidare som människohandel och det verkar som att man inte har beaktat preskriptionstiden för de enskilda gärningarna”, skriver polisen i ett mejl som undertecknats av kommunikationsspecialisten Juuso Metsälä.
Enligt polisen har bara preskriptionstiden för människohandel beaktats. Den är tio år.
Är det här fallet speciellt, eller finns andra motsvarande människohandelsfall där förundersökningen fördröjts och brott preskriberas?
”Misslyckanden sker då och då, men vi försöker lära oss av dem. Det finns vanligtvis en godtagbar orsak till fördröjningar som leder till att brottet preskriberas som att den misstänkta lämnat landet och inte kan nås.”, svarar polisen per mejl.
”Ger tillstånd åt förövarna att fortsätta”
Enligt Natalie Gerberts erfarenheter är fallet inte unikt. Hon säger att det inte är ovanligt att misstankar om människohandel inte håller hela vägen och att lindrigare brott samtidigt preskriberas.
– Alltför ofta tar förundersökningen omänskligt lång tid. Risken att misstänkt misshandel preskriberas är verkligen hög.
Det här påverkar förtroendet för hela rättsväsendet.
– Vågar andra kvinnor polisanmäla, litar de på polisen och på rättsväsendet? Information om att en anmälan inte har lett till något sprids snabbt inom den här gemenskapen. Det ger på sitt sätt tillstånd åt förövarna att fortsätta och signalerar till offret att de inte har så mycket rättigheter, säger Gerbert.