Start

De här tre finländska verken nomineras till Nordiska rådets litteraturpris 2026

Ett verk om Stalin och två om familje­relationer nomineras från Finland.

Ett fotocollage med författarna Pirkko Saisio, Quynh Tran och Sebastian Johans.
Pirkko Saisio, Quynh Tran och Sebastian Johans är nominerade till Nordens största litterära pris. Bild: Katriina Laine / Yle, Kevin Chang, Pär Fredin

En roman om den struliga relationen mellan en mor och en dotter, en roman om en okonventionell far och en roman om Josef Stalin – så kan man sammanfatta de finländska böckerna, skrivna av Quynh Tran, Sebastian Johans och Pirkko Saisio, som är nominerade till Nordiska rådets litteraturpris i år.

Enligt den finländska bedömningskommittén, som nominerat Quynh Trans roman När andra njuter till priset, är romanen ”en lågmäld men skarp roman om begär, makt och tillhörighet i ett samtida Sverige, specifikt Skåne.”

Romanen När andra njuter handlar skildrar relationen mellan den 16-åriga Lana och hennes mamma Maggie, som kommer från Vietnam och jobbar på en japansk skönhetssalong i Lund.

Omslaget till Quynh Trans roman "När andra njuter".
Bild: Förlaget M

Romanen i hög grad om kärlek och åtrå – den förlorade och hett efterlängtade, liksom den lätt fångade men snabbt förgångna.

Enligt bedömningskommittén låter författaren läsaren ”vara medskapare i romanen och följa de trådar som läggs ut. Det blir en historia om klass, kön, etnicitet och begär, där författaren är lika vaksam som sina romanpersoner: ingen psykologi skrivs rakt ut, ingenting förklaras sönder.

Boken bärs i stället upp av en återhållsam humor och en egenartad estetisk vision, där studentstaden Lund framstår som fullständigt levande, ett myller av människor som alla lever sina liv, medan författaren håller en kamera riktad mot två liv som annars ”inte hade varit öppna för oss”.

Saisio skriver om Stalin

Pirkko Saisios roman Suliko (2024, inte översatt till svenska) tilldelades Runebergspriset år 2025, och nomineras nu också till Nordiska rådets litteraturpris.

Suliko är en fiktiv biografi över envåldshärskaren Josef Stalin (1878–1953), och titeln hänför sig till en georgisk kärleksvisa med text av Akaki Tsereteli och musik komponerad av Varinka Tsereteli.

Ordet ”suliko” är georgiska för ”själ”, i visan är det också namnet på den älskade, den som Stalin i sin ensamhet åtrår och tillber.

Omslaget till Pirkko Saisios roman "Suliko" som föreställer en stjärnhimmel bortom höga berg.
Bild: Siltala kustannus

Enligt bedömningskommittén är Saisios prosa ”på en gång knivskarp och sinnlig. Detaljrikedomen i återgivningen av olika miljöer gör att man som läsare känner sig som ögonvittne, man känner lukter och smak, hör fabriksvisslorna tjuta och hästarna skrapa med hovarna mot däcket när ångbåten Oihonna gått på grund utanför Hangö udd”.

Ett porträtt av en okonventionell far

Den åländska författaren Sebastian Johans är nominerad till priset med romanen Svanhopp: roman om död far, som också var nominerad till Svenska Yles litteraturpris år 2025.

I romanen tecknar Sebastian Johans ett porträtt av en far som ville så väl men där det ofta blev fel. En far som kunde trotsa såväl tyngdlagen som sin överdimensionerade kropp för att göra ett perfekt svanhopp samtidigt som alla goda föresatser och ansatser föll pladask till marken.

Omslaget till Sebastian Johans roman "Svanhopp".
Bild: Nirstedts förlag

Enligt juryn är Svanhopp ”en mycket ömsint och finstämd skildring av en pappa vars stora hjärta nästan svämmar över av kärlek (---). Skickligt, utan att skriva läsaren på näsan, gestaltar Sebastian Johans just detta, att det finns olika sätt att älska, att vara förälder. (---) Lika mycket som ett porträtt av en okonventionell far är Svanhopp också en vacker uppväxtskildring”.

Nordiska rådets litteraturpris tilldelas ett skönlitterärt verk som skrivits på ett av de nordiska ländernas språk.

Verket kan vara en roman, ett drama, en dikt-, en novell- eller essäsamling eller annat verk. Verket ska uppfylla höga litterära och konstnärliga krav.

Priset inrättades 1962,utdelas årligen och är på 300 000 danska kronor, ca 40 000 euro.

Medlemmarna och suppleanterna från respektive nordiskt land bildar en nationell bedömningskommitté, och denna kommitté kan nominera högst två litterära verk.

Dessutom kan ytterligare ett verk på färöiska, ett på grönländska, ett på samiska och ett verk från Åland nomineras.

Nordiska rådets litteraturpris delas ut tillsammans med de övriga nordiska priserna inom barn- och ungdomslitteratur, musik, film och miljöarbete vid Nordiska rådets prisutdelning i förbindelse med Nordiska rådets session i höst.