Start

Spanien tjänar miljoner på migranter medan andra EU-länder stramar åt

Då Europa stänger dörrarna för invandringen går Spanien sin egen väg. Samtidigt försöker man komma åt de farliga illegala vägarna dit.

En karg svart klippig strand där vågor slår upp och bryts. Bergig kust i bakgrunden.
Atlantrutten till Kanarieöarna räknas som den dödligaste migrantrutten man kan använda för att söka sig till Europa. Många tar den ändå, men av många orsaker minskar antalet. Bild: Lennart Berggren

LAS PALMAS Det blåser nordlig vind och vågorna dundrar in mot den klippiga kusten på Kanarieöarna.

Under 2023 och 2024 nådde tiotusentals migranter de här stränderna, många efter en sex dagar lång resa på Atlanten i små bräckliga farkoster.

Men sedan i fjol har antalet minskat kraftigt. Samarbete mellan alla inbalandade länder räddar liv, säger myndigheterna.

EU har betalat mer än fem miljarder euro till nordafrikanska länder för att de ska slå ned på den organiserade människosmugglingen och minska den illegala migrationen till Europa.

Reaktionerna på de många dödsfallen till havs i länder som Senegal fick också myndigheterna där att börja agera för ett ökat samarbete kring den illegala migrationen.

Hjälp på plats

En del av samarbetet handlar också om att knyta kontakter som ska stöda utvecklingen på plats i länderna.

Joan Tusell visar runt på Casa Áfrika, en del av samarbetet mellan Kanarieöarna och västafrikanska länder.

Här finns utställningssalar, ett bibliotek och utrymmen för olika projekt.

En leende man med glasögon står i ett ljust utrymme med textilkonst i bakgrunden.
Joan Tusell, informationsansvarig på Casa Áfrika, ett institut för ökat samarbete mellan Spanien och afrikanska länder. Bild: Lennart Berggren / Yle

– Ett uppdrag vi har är att skapa nätverk mellan Spanien och Afrika inom en mängd olika områden, som experter, journalister, konstnärer, författare, studenter och annat. När kontakter skapas kan dessa snabbt utvecklas till diplomati, företagande och ekonomiska överenskommelser och annat, säger Tusell.

– Så när migrationskatastrofen kom och alla insåg att detta måste ha ett slut så fanns det redan möjligheter för oss att samarbeta.

Men Spanien och Kanarieöarna har inte bara inlett ett samarbete med de afrikanska länderna i regionen om att stoppa den osäkra migrationen, utan även om ekonomisk utveckling.

Detta kan skapa arbeten som då ska minska migranternas behov att söka sig till Europa.

Arbete minskar migration

För två år sedan inleddes ett samarbete med Senegal. Kvinnor fick yrkesutbildning i både Senegal och Spanien.

Projektet blev en succé och utvidgades, säger Luis Padilla Macabeo som är ansvarig för relationerna med Afrika i Kanarieöarnas regering.

– Efteråt fick de arbete direkt i Senegal. Genast ville företagen ha tre gånger fler utbildade, säger Padadilla Macabeo.

En man talar med två kvinnor i vad som ser ut som en småindustrihall med symaskiner.
Kvinnor får utbildning inom textilkunskap i Senegal. Luis Padilla Macabeo leder samarbete med de närbelägna afrikanska länderna, bland annat inom yrkesutbildning. Bild: Lennart Berggren / Yle

Nu kör liknande projekt igång i Mauretanien och på Kap Verde-öarna.

– I Europa lägger vi stora summor på säkerhet och hinder för migration, det är viktigt, fast vi borde även ha en politik som skapar arbete i migranternas hemländer, säger Padilla Macabeo.

Kunskapen ökar

En annan anledning till den minskade migrationen till Kanarieöarna är kunskap om att Europa sätter upp allt större hinder, menar journalisten Marie Louise Ndiaye.

Från Las Palmas skriver hon bloggar och inlägg på sociala medier för främst unga i sitt hemland Senegal.

En kvinna står vid en strandpir med en rosa solnedgång i bakgrunden.
Journalisten Marie Louise Ndiaye bloggar för unga i Senegal om migranternas situation. ”Europa innebär ingen dans på rosor”, menar hon. Bild: Marie Louise Ndiaye

Hennes roll är att ge information baserad på fakta åt dem som överväger att resa, både om resan och om livet i Europa som migrant.

– För om de hade fått ett visum på ett normalt sätt hade de aldrig riskerat sina liv på havet. Eller om de hade vetat att Europa inte är den dans på rosor som smugglarna försöker intala dem, säger Ndiaye.

Stor politisk fråga

En av de största politiska frågorna under de senaste årtiondena har varit migrationen.

Partier som kraftigt motsätter sig invandring har varit på framfart i de flesta EU-länder, och EU som helhet har satsat stort på att försöka få ner invanding av olika slag.

Ett av få länder som har valt en annan väg är Spanien under Pedro Sanchez.

För att få uppehållstillstånd har kravet sänkts från tre till två års vistelse i landet och asylsökande som arbetat mer än 6 månader får det automatiskt.

– Den verkliga drageffekten för migranterna är förstås den stora ekonomiska skillnaden. Så mycket behöver förbättras i Afrika och vi försöker hjälpa till på ett sätt som är bra för alla. Här på Kanarieöarna har vi många program, så kallad cirkulär migration – att människor med olika kvalifikationer kan få arbetstillstånd, kanske ett eller två år, för att sedan återvända hem. Ju fler av dessa program vi har, desto större effekt kommer det att ge, säger Joan Tusell.

Cirkulär migration i praktiken

På en villagata i Las Palmas utkant renoveras ett hus. Carlos och Gustavo jobbar på en mur utanför. De kom hit från Colombia för två år sedan och har arbetat på olika byggen.

– Colombia är bäst men det är okej här. Vi är här för pengarna. Lönen är mycket högre här, säger Carlos.

– Om ett halvår åker vi hem, säger Gustavo.

Två män rappar en mur i solskenet. De ser glada ut.
Carlos och Gustavo från Colombia är legala migranter och har arbetat på Kanarieöarna i snart två år. Bild: Lennart Berggren / Yle

För Spanien har den här typens migrationen haft stor betydelse och anses ha spelat en stor roll då den spanska ekonomin vuxit i snabb takt.

Genom en mer öppen politik vill Spanien också undvika att människor fastnar i utdragna byråkratifällor i väntan på arbete eller tillstånd.

– Många tror att de kan börja jobba och tjäna pengar så fort de stigit i land men lagarna i Europa är helt annorlunda, utan tillstånd går det inte. Och det tar minst två år för att få tillstånd, säger Ndiaye.

Ndiaye har sett slumområden i Toulouse i Frankrike där det bor människor som inte fått uppehålls- eller arbetstillstånd på tio år. Det är ett klart misslyckande, det är mänskliga resurser som inte tillvaratas, säger hon.

– Men vetskapen om det leder till ett högre tryck på politiken. Dels att se till att det skapas arbete och utveckling i Afrika men även att Europa ger större möjligheter till dessa ungdomar att komma och arbeta, på ett sätt där de inte blir utnyttjade och som både Europa och Afrika tjänar på, säger Ndiaye.

Tre personer, två vuxna män och en pojke flyger drake. I bakgrunden en molnig himmel och drakar .
Ibrahim och André med sonen Massaham från Niger, ett av världens fattigaste länder med 25 miljoner invånare, flyger drake en eftermiddag vid Arguineguin, i södra delen av Gran Canaria. ”Jag har lite arbete då och då, men inte så att det räcker”, säger André. Bild: Lennart Berggren / Yle

Spaniens regering beslöt i slutet av januari att ge över en halv miljon migranter, som varit över fem månader i landet, ett snabbspår till uppehållstillstånd och arbete.

Processen börjar i april och har beskrivits som en modell baserad på mänskliga rättigheter och som ger ekonomisk tillväxt.

I juni i år träder EU:s nya migrations- och asylpakt i kraft, som i stort sett går i motsatt riktning än Spanien.

Det är uppenbart att det inte finns någon stor enighet om hur EU ska ta emot migranter på ett organiserat sätt, säger Padilla Macabeo.

Migrations- och asylpakten är visserligen bättre än inget men det behövs ännu mer solidaritet och bättre kontrollerade och säkrare vägar in till EU för migranterna, menar han.

– Då så många, främst unga, kom hit och den frivilliga europeiska solidariteten inte fungerade så ändrade vi i Spanien våra lagar och gav större möjlighet till uppehålls- och arbetstillstånd. Som det ser ut hittills har både vi och Afrika tjänat på detta, säger Macabeo.