I Finland finns flera forskare som är rejält kritiska till yrkesutbildningen. Men politikerna verkar inte lyssna på dem och än mindre vara villiga att byta spår.
Det säger universitetslektorn och forskaren Camilla Björk-Åman som har följt hur yrkesutbildningen har förändrats de senaste 25 åren. Reform efter reform har haft som främsta mål att tillfredsställa arbetsmarknadens behov, men man verkar aldrig nå i mål.
Man har piskan på ryggen för att hinna igenom allt
Lotta Berglund, modersmålslärare
Man skulle kunna jämföra yrkesutbildningen med en fabrik där mätbara mål och specifikt kunnande har ersatt undervisning och lärande som centrala begrepp, säger Björk-Åman.
Det leder till att studerande främst betraktas som regional arbetskraft, snarare än unga människor som också behöver växa och utvecklas.
– Jag undrar ibland om yrkesutbildningen är politikernas lilla experiment, beskriver hon det hela.
Vad vill arbetslivet egentligen ha?
Björk-Åman menar att det finns en motsägelse i politikernas sätt att förhålla sig till utbildningen: ju mer man försöker tillfredsställa arbetslivets exakta behov, desto längre riskerar man att komma från vad hon tror att arbetslivet faktiskt behöver – det vill säga självständigt tänkande och allmänbildade individer.
Eva-Lotta Rehnman utbildar merkonomer vid Axxell i Karis och har en 20-årig erfarenhet av lärarjobbet. Hennes uppfattning är att arbetsgivarna värdesätter personliga egenskaper och social kompetens mer än färdig yrkeskunskap.
Vi skjuter på utmaningarna och problemen till framtiden i stället för att stödja ungdomarna
Eva-Lotta Rehnman, lärare i företagsekonomi
Men dagens utbildningssystem fokuserar på det motsatta.
– Det som företagen vill är att de får in de rätta typerna som passar in i arbetsgemenskapen, som har viljan och motivationen att jobba och förmågan att ta till sig och förstå instruktioner, sammanfattar hon det.
Karin Wernér, som undervisar i engelska vid Axxell, betonar för sin del att det inte finns någon motsättning mellan yrkeskunnande och bildning.
– Superduktiga yrkesmänniskor behöver också ha koll på sina värderingar och ha förmåga att tänka kritiskt och kunna reflektera över kulturen och samhället de är en del av, säger hon.
Ungdomarna behöver mer tid – inte mindre
För 20 år sedan var det betydligt lättare att få jobb och många ungdomar hade en hel del arbetserfarenhet redan då de började studera.
I dag är situationen annorlunda: företagen är mindre benägna att anställa unga personer, samtidigt som de har högre förväntningar på att studerande ska vara ”färdiga” arbetstagare direkt.
Eva-Lotta Rehnman menar att utvecklingen går åt fel håll.
– Beslutsfattarna tror att ungdomarna är redo att snabbare komma ut i arbetslivet. Men jag skulle säga att det är tvärtom, de behöver en mognadstid för att hinna växa som människor.
Färre timmar, samma krav
Karin Wernér och Lotta Berglund är båda lärare i de så kallade gemensamma ämnena vid Axxell. Wernér undervisar i engelska medan Berglund är modersmålslärare. Båda har arbetat inom yrkesutbildningen i cirka 25 år och har följt hur resurserna har minskat drastiskt.
Berglund räknar upp konkreta förändringar: när det tidigare var studieveckor fanns det flera kurser och varje kurs var längre. Nu har timmarna bantats ner enormt, men man ska fortfarande hinna gå igenom samma innehåll.
Samtidigt kommer studerande från grundskolan med betydligt sämre baskunskaper än tidigare. Yrkesutbildarna har alltså fått mindre tid att lära ut mer.
– Man har lite piskan på ryggen för att hinna igenom allt, och man måste hela tiden fundera på vad man ska ge avkall på, säger Lotta Berglund.
Det här leder till att lärarna måste bli tusenkonstnärer för att hinna med allt på den begränsade tiden. Det leder också till att de studerande kan gå ut i arbetslivet med stora luckor i sin allmänbildning.
Värdegrunden har bantats bort
Tidigare fanns aspekter som demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter tydligare med i examensgrunderna för yrkesutbildningen. Nu finns det allt mindre om det här och det är ett problem, menar forskaren Camilla Björk-Åman.
Kulmen kom med reformen år 2018, då värdegrunden för yrkesutbildningen bantades ner till en halv sida och placerades som en bilaga längst bak i examensgrunderna.
Risken är att vi specialiserar ungdomarna för hårt och tar bort den bredd de behöver för framtiden
Camilla Björk-Åman, forskare och universitetslektor
Jämför man med gymnasiets läroplan blir skillnaden väldigt tydlig: den betonar humanistiska värden, bildning och att utveckla globala medborgare som kan tänka kritiskt, medan yrkesutbildningens examensgrunder nästan enbart fokuserar på specifika yrkeskompetenser.
– Det här sätter studeranden i en ojämlik position, där hälften av årskullen får en utbildning som förbereder dem för aktivt medborgarskap och samhällsdeltagande, medan den andra hälften främst ses som arbetskraft, konstaterar Camilla Björk-Åman.
Själv sitter hon på flera stolar i den här frågan. Björk-Åman är förutom forskare också kommunalpolitiker i Nykarleby för SDP och dessutom medlem i SÖFUK:s styrelse. SÖFUK äger Yrkesakademin som är en av Österbottens två stora svenskspråkiga yrkesutbildare
Ett framtida demokratiproblem?
Björk-Åmans tolkning är att finländsk yrkesutbildning är problematisk i relation till vår demokrati. Hur ska 40–50 procent av befolkningen kunna bli framtidens politiker när de inte fått samma verktyg för kritiskt tänkande? frågar hon sig.
– De här ungdomarna ska förstå att de har möjlighet att påverka samhället. De ska inte bara anpassa sig till ett arbetsliv som kräver och kräver.
Trots kritiken fortsätter utvecklingen i samma riktning. Nyligen fick 40 stora utbildningsanordnare tillstånd att snabbt kunna starta utbildningar enligt arbetslivets direkta behov.
– Risken är att vi specialiserar ungdomarna för hårt och tar bort den bredd de behöver för framtiden. Jag tror att vi jagar något som kanske är omöjligt, säger Camilla Björk-Åman.
Stora friheter skapar ojämlikhet
Samtidigt som resurserna har minskat, ger styrdokumenten stora friheter åt enskilda yrkesutbildare och lärare. Det kan vara väldigt positivt, men riskerar också att skapa ojämlikhet: beroende på var man studerar och vilka lärare man har, kan utbildningen variera mycket.
Eva-Lotta Rehnman understryker att Axxell satsar mycket på det som hon kallar nyckelkompetenser och har det som en tydlig del av sin strategi. Problemet är att det inte finns tillräckligt med tid och pengar för att kunna genomföra det på det sätt som skulle behövas.
Hur man klarar sig beror mycket på individen själv, inte bara på vilken utbildning man går
Karin Wernér, engelskalärare
Karin Wernér och Lotta Berglund påpekar också att Axxell jobbar mycket för att ungdomarna ska lära sig att bli bra medborgare. Det ordnas bland annat skuggval och politiska debatter, och Axxell ger fler undervisningstimmar i till exempel modersmål än minimikravet.
De unga är också väldigt olika, understryker de.
– Vi har många väldigt duktiga studerande. Hur man klarar sig beror mycket på individen själv, inte bara på vilken utbildning man går.
Satsa nu eller betala senare
För att förbättra situationen föreslår Camilla Björk-Åman att gymnasiets och yrkesutbildningens styrdokument skulle närma sig varandra.
– Jag skulle gärna ha ett sammanhållet system, med samma lagstiftning och samma typ av läroplan när det gäller de mer övergripande värderingarna. Det tycker jag våra ungdomar skulle vara värda.
Eva-Lotta Rehnman håller med Björk-Åman och menar att om ungdomarna inte får det stöd de behöver, kommer samhället att få betala priset senare.
– Det blir svårare för ungdomarna att hitta sin plats i livet, vilket leder till större samhällskostnader längre fram. Vi skjuter på utmaningarna och problemen till framtiden i stället för att stödja ungdomarna medan de fortfarande kan formas.
Yrkesutbildningen återspeglar samhällsutvecklingen och den politik vi har idag
Karin Wernér, engelskalärare
Karin Wernér och Lotta Berglund anser att de ämnen som alla yrkesstuderande läser – som modersmål, matematik och samhällskunskap – behöver få mer resurser.
De skulle gärna ta tillbaka de undervisningstimmar som har försvunnit genom åren och ha mer tid för att kunna arbeta med personlig utveckling, kreativitet och social kompetens.
– Yrkesutbildningen återspeglar hela samhällsutvecklingen och den politik vi har idag. Allt ska vara effektivt. Det känns som att det finns ganska lite utrymme för det som behövs för mognad och bildning och utveckling, säger Wernér.
