Har Jussi Halla-aho stöd för att bli Sannfinländarnas partiordförande? När han ”sannolikt kommer att ställa upp ” kan det betyda att partiets rasister ser en chans att ta över, resonerar Marianne Lydén. Men hon tror inte riktigt på Halla-ahos möjligheter.
Den senaste opinionsmätningen ger Sannfinländarna ett stöd på 9,4 procent, mot 19 procent i senaste val. Det kan finnas ett stort missnöje som ger vingar åt Jussi Halla-aho, eller någon annan.
- Det finns nog ett missnöje, det visar ju de här siffrorna, säger Marianne Lydén, kolumnist och debattör. Men vad är folk missnöjda med? Sannfinländarna skryter ju med att regeringen till punkt och pricka följer deras linje i invandringspolitiken.
Men de andra löftena har Sannfinländarna varit tvungna att svälja. Där skulle ett missnöje vara fullt förståeligt.
- Varför skulle då just den invandringskritiska kandidaten ha framgång, frågar sig Marianne Lydén. Hon har följt sannfinländare, rasister och populister en längre tid.
"Mästaren" bättre än Terho?
Halla-ahos meddelande om att han sannolikt kandiderar väcker frågor. Ska man tro på att så många verkligen har tagit kontakt och bett Jussi Halla-aho vara med?
- Det har nog alltid funnits hängivna anhängare, de som kallar honom ”mästaren”. Tydligen tolkar han det som så att invandringskritikerna och halvrasisterna i partiet håller på att få inflytande, att det finns en nisch för den här linjen nu, misstänker Marianne Lydén.
Kanske man nu analyserar att den troligaste efterträdaren Sampo Terho inte är tillräckligt invandringskritisk. Det är Halla-aho man vill ha, det är han som är mästaren. Det finns en nisch nu, ett momentum, "nu är vi beredda att ta över".
Halla-aho ingen "ordförandetyp"
Tidigare ansåg Halla-aho sig inte vara ”ordförandetypen”, han hade inte "personlig brand" för posten. Andra har hållit med. Han är ingen folkuppviglare, utan en akademikertyp från Helsingfors universitet.
Nu vänder Halla-aho sin stora självkritik till något positivt. Den egenskapen kan vara nyttig som ordförande, säger han nu.
Eventuellt är det här också en testballong, med beskedet att hans beslut inte är beroende av om Soini vill stanna på posten eller inte.
Mycket annorlunda sannfinländare
Sannfinländarna skulle blir ett annorlunda parti med Halla-aho som ordförande.
- Sannfinländarna grundades ju på ruinerna av landsbygdspartiet. Termen ”det bortglömda folket” myntades, partiet skulle vara språkrör för de marginaliserade, påminner Marianne Lydén.
- Det har alltid funnits en viss invandrarfientlighet i partiet. Men det har inte varit huvudsaken, som det är för Halla-aho.
Lydén är inte beredd att tro på att han verkligen ska lyckas ta över partiet. Det skulle betyda en stor förändring mot en rent invandrarkritisk och mer eller mindre rasistisk rörelse.
Vad ska Soini göra?
Man kan spekulera om Soinis framtida roll. Kan han fortsätta som utrikesminister, som han själv vill om han inte hittar något annat? Vill Halla-aho själv ta över den posten? Många spekulerar i att regeringen spricker ännu i år, på grund av Sannfinländarnas svårigheter.
Om Soini väljer att ställa upp på återval är det svårt att slå honom. Men efter 20 år på posten verkar det som om han har tröttnat.
- Det verkar ju nog så, man ser det på Soini och hela hans beteende, säger Marianne Lydén.
Hans problem är att han borde hitta något annat att göra. Ska det vara någon form av offentlig tjänst, borde det ju ske nu medan Sannfinländarna ännu är riksdagens näst största parti. Det är det knappast efter nästa riksdagsval.
Det verkar som om Soini är på väg bort, men frågan är - vart då?