Maria Söderlund-Kroath har precis blivit klar med projektet att bygga familjens egnahemshus i Esbo. När jag frågar hur smidigt det gick med alla lov och tillstånd och utredningar som behövs så svarar hon att det var verkligen krångligt och en djungel.
Hon säger sig ha en och annan kommentar om byråkratin. Men med facit i hand kom familjen ändå relativt lätt undan.
Huset är byggt av trä och deras del av tomten som delades i tre mindre delar är 820 kvadratmeter stor. Men helt problemfritt gick det inte.
Flygekorren vinner alltid
När vi går ut på bakgården i leran för att knäppa några fotografier så möter vi grannen som var tvungen att flytta hela sitt planerade hus på grund av flygekorrarna uppe i tallarna. Flygekorrarnas träd får inte fällas, så det är dessutom litet skuggigt kring grannarnas hus. Och här viker inte Esbo stad.
Allt gick snett med vattenanslutningen
- Det andra stora problemet som har berört oss alla tre som har byggt här är vattenanslutningen. Där gick allt snett helt enkelt, säger Söderlund-Kroath.
Det var meningen att det skulle skötas undan på två dagar. Man måste gräva en stor grop i gatan, vilket betydde att det behövdes broar över gropen. Vi behövde någon som dirigerade trafiken, vi behövde trafikljus och så klart grävmaskinerna, berättar hon.
Den dag det gjordes ösregnade det. Det hällde ner. Då kom människorna från Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) på plats och gjorde en del av arbetet, men avbröt sedan och sade att de fortsätter nästa dag. Nästa dag meddelade HRM att de inte kommer.
- Det var meningen att ta två dagar men gropen stod där med sina broar och trafikljus i fem veckor medan telefonerna och känslorna gick heta. Det blev en oönskad nota på flera tusen euro för de tre husbyggarna att dela på, säger Maria Söderlund-Kroath.
Och även om entreprenören själv skulle ha kunnat koppla rören i gropen så är det strikt förbjudet.
Hur vinna det stora papperskriget?
Vad beror folks aversion mot byråkratin på? Ledande byggnadsinspektör Staffan Mickos i Nickby i Sibbo svarar att folk inte riktigt har satt sig in i hur många saker och tekniska lösningar man måste tänka på med ett hus.
- Folk tänker lätt att “vi bygger bara ett hem för oss här” och tänker inte på omgivningen. Utan erfarenhet förstår man inte att många saker i omgivningen påverkar hur bygget förverkligas, säger han.
Det är därför en bra idé att höra sig för bland bekanta om huvudplanerare de varit nöjda med. När man valt planerare så kan man gå igenom olika slags hustyper och vilket hus som passar i terrängen och vad man ska tänka på. Ett plant hus man önskat sig kanske inte går att bygga så där bara i en backe t.ex.
Mickos konstaterar att det är väldigt komplext att komma fram till en så optimal lösning som möjligt.
- För att få bygglov i glesbygden måste man på de flesta områden i Sibbo gå tillbaka till 1959 och se vilken stomlägenhet den tilltänkta byggplatsen hörde till då.
Sedan räknar man ut antalet byggplatser och hur många kvarvarande byggrätter det finns och ser om det går att bygga ett nytt hus där. Om allt är ok görs först ett beslut om planeringsområde, varefter man kan ansöka om bygglov.
Räkna med minst ett års tid
- En viktig grej är att ha tillräckligt med tid. Både när det gäller planeringsbiten, att inte ha jättebråttom att få in ritningar och få bygglov, och också med byggandet ska man ha gott om tid. Om det gjuts så ska det hinna torka till exempel. En onödig brådska i planerings- och utförandeskedet leder nästan alltid till problem, berättar Mickos.
Mickos menar att om det går snabbare än ett år så ska man vara på sin vakt. Det är förvisso möjligt att bygga ett hus på under ett år, men då ska man fundera efter ordentligt. Då ska man ha sådana system som faktiskt håller.
Väggarna och taket till Söderlund-Kroaths hus restes på fem dagar och hela byggtiden räckte sju månader. Allt klickade tack vare en duktig entreprenör. Han och ansvarige byggmästaren kommunicerade också bra sinsemellan. Via honom hittade de också el-entreprenören och rörgubbarna.
Börja med att välja en bra huvudplanerare
- Det första steget är att anlita en bra huvudplanerare och annat yrkeskunnigt folk, konstaterar både husbyggaren Maria Söderlund-Kroath och byggnadsinspektören Staffan Mickos.
Därefter ska man ha en lagstadgad ansvarig arbetsledare plus någon som ansvarar för vatten- och avlopp samt någon som ansvarar för ventilationen. De här är de vanligaste tre arbetsledarna som behövs, berättar Mickos.
De där kompisarna och släktingarna som “har erfarenhet” av att bygga hus är kanske inte dina kompisar längre när huset står klart och julkorten uteblir nästa jul inom släkten.
Ritningarna på huset kommer oftast från husleverantören. Därefter placerar huvudplaneraren ut huset på tomten och funderar kring till exempel var jordvärmen finns, var det ska borras, avstånd till grannar och gränser o.s.v.
Huvudplanerarens jobb slutar inte efter byggnadslovet (trots att många tror det).
- Huvudplaneraren är huvudansvarig för all planering, även konstruktions- och VVS-planering som i regel görs efter bygglovsbeslutet, säger Mickos.
Mickos säger att huvudplaneraren sedan kan fortsätta som ansvarig byggmästare, men det kan också hända att det är en helt annan person som sätter igång med själva byggandet.
Sammanlagt med all planering och lovansökningar med mera tog det ungefär ett och ett halvt år. Söderlund-Kroath tippar att kanske trettio olika människor och byråkrater varit involverade.
Tillståndsbyråkratin upplevde hon som jättejobbig. Det behövs ritningar på hurdana ledningar det går, hurdana vattenledningar och höjder till exempel.
Räddningsverket, NTM-centralen, museiverket och miljöskyddet på kommunen är exempel på andra instanser och myndigheter som eventuellt måste kontaktas.
- Och allt ska beställas från olika ställen, säger Söderlund-Kroath. Det var så galet mycket. Kanske 25 handlingar. Han som tog in vår ansökan tyckte inte om klassiska hus. Han skrev att det finns “oskäligt många spröjs” och han ville att taket ska luta åt två håll istället för fyra. Det blev ett helt annorlunda hus än familjen tänkt sig, för den fighten orkade de inte ta om hur fönstren skulle se ut.
Byggnadsinspektör Staffan Mickos påpekar ändå att det här med att ”allt ska beställas från olika ställen” inte stämmer åtminstone i Sibbo, för sökanden behöver vanligen inte kontakta andra myndigheter överhuvudtaget. Det är vanligen kommunen/lovbehandlaren som ser till att de andra myndigheterna kontaktas vid behov.
Sedan årsskiftet sköts alla lovansökningar elektroniskt via Lupapiste.fi så man behöver inte föra fysiska pappershandlingar någonstans.
Ett viktigt råd har Söderlund-Kroath: Det lönar sig att prata vänligt. Att brusa upp försnabbar definitivt inte processerna, snarare tvärtom.
Men på vilket sätt har taklutningen någon betydelse? Byggnadsinspektör Staffan Mickos i Sibbo svarar att det har att göra med estetik.
- För att få en enhetlig och harmonisk helhet så kan det ibland vara viktigt att byggnader nära varandra har taklutning som är ganska nära varandra, säger han.
Var ute i extra god tid om huset avviker från planen
Staffan Mickos andra råd är att kontakta lovberedaren på kommunen i extra god tid. Speciellt ifall man har ett hus som på något sätt avviker från planen.
- Lämna in skisser via Lupapiste på nätet eller var i kontakt med lovbehandlaren på annat sätt i god tid för att få grönt ljus, råder Mickos. Också fastän det till synes är frågan om ett standardhus som passar perfekt in, ska man ta kontakt i tid.
- På det viset blir det inga onödiga bumeranger som gör att man måste gå tillbaka om det kommer fram någonting som gör att det inte går att bevilja ett sådant bygglov, säger Mickos.