Det här läsåret har Salo svenska skola femton elever och nästa läsår ser elevantalet ut att krympa till tretton eller fjorton.
När anmälningstiden för nya förstaklassare gick ut på tisdag hade nämligen ingen ännu anmält sig till den svenska skolan.
Det känns lite trist, säger klasslärare Meri Järnström.
- Nog skulle man ju gärna ta emot några ettor.
Plåster på såret är ändå att det nästa läsår finns ett förskolebarn och det betyder en extra elev i klassrummet på förmiddagarna.
Bildningschefen inte oroad
Uppmuntrande är också att det krympande elevantalet bara ser ut att handla om en temporär svacka och att stadens ledning inte ger uttryck för någon oro.
Enligt bildningschef Pia Setälä har elevantalet hållits på en stabil nivå och hon intygar att det är viktigt för staden att man också i framtiden kan erbjuda småbarnspedagogik och undervisning i årskurserna 1-6 på svenska i Salo.
Skolkorridoren är det svenska rummet i Salo
Järnström har den uppfattningen att beslutsfattarna i Salo stad uppskattar den svenska skolan och tror på att den svenska skolan kan locka nya inflyttare.
Efter att skolan för några år sedan flyttade in i Uskelan koulus enhet på Anjalakatu 5 i centrala Salo har skolan, förskolan och den svenska dagvårdsenheten Solstrålarna, bildat något av ett svenskt rum i Salo.
- Här får barnen träffas och föräldrarna får kontakt med varandra. Det är fint att en så finsk stad som Salo har en svensk skola för alla svenska familjer, berömmer Järnström.
Alla barnen har en svenskspråkig bakgrund och skolan är en genuint svenskspråkig skola utan inslag av språkbad.
Vilken skola med femton elever skulle ha tillgång till slöjdsal, gymnastiksal, matsal och så vidare?
Att både personal och elever trivs går inte att ta miste på.
- Man har tid för alla och det finns ett lugn här, säger Järnström och kollegan Heidi Sourander berättar att den nya läroplanen, som sätter stort fokus på individuell handledning av eleverna, fick personalen i Salo svenska skola att le brett.
- Vi kände att så har vi jobbat hela tiden. Vi kan inte jobba på något annat sätt. Man måste fungera som en handledare och man måste få jobba på sin egen nivå i en sammansatt klass, förklarar Sourander.
Eleverna berättar att alla känner varandra i skolan och att det är trevligt att ha svenskspråkiga kompisar.
Att förfoga över en korridor i en stor finsk skola ser lärarna i Salo svenska skola inte som något problem. Tvärtom.
- Vilken skola med femton elever skulle ha tillgång till slöjdsal, gymnastiksal, matsal och så vidare? frågar sig Heidi Sourander.
Att det är två spåkgrupper som samsas under samma tak tänker lärarna sällan på.
- Jag tänker bara på dem som en större skola. Vi får fler kolleger och får delta i olika evenemang, förklarar Sourander och tillägger att den svenska skolan brukar försöka bidra med något svenskt program under gemensamma tillställningar.
- Det ser jag som en fördel för dem. De märker att svenskan finns som ett levande språk i Salo. Det brukar ingen veta, ler Sourander.
Fotnot: Efter årskurs 6 kan eleverna välja att fortsätta grundskolan i svensk skola i Åbo eller Karis eller finsk skola i Salo. De flesta börjar pendla till Åbo.
